Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora landsvägen - 7. Mörka skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
STORA LANDSVÄGEN"
JÄGARN.
När man narrat mig till medlidande med en
orättfärdig, under förevändning att det var en stackars
människa, så övergav jag den orättfärdiges sak —
KVINNAN.
Du var evangeliiman också en gång, men
tröttnade !
JÄGARN.
Jag tröttnade icke; men när jag fann att jag icke
kunde leva som jag lärde, så upphörde jag predika
för att slippa heta hycklare! — Och när jag
upptäckte att det icke fanns någon tillämpning i
praktiken av de vackra lärorna, så förlade jag deras
realiserande till de fyllda önskningarnas land!
KVINNAN.
Och nu är du död?
JÄGARN.
Ja, borgerligt död, men icke andligt! Jag kämpar,
därför lever jag! Jag är icke; blott vad jag gjort,
det är! Gott och ont! Det onda har jag bekänt
och lidit för, sökt göra-gott med gott!
KVINNAN.
Vill du föra människornas sak ännu?
JÄGARN.
När de ha rätt, eljes icke! — — — Jag råkade
en gång föra en mans talan, förvillad i mitt sinne av
den tacksamhet jag var honom skyldig; men därigenom
råkade jag göra en oskyldig djupt orätt. — Så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
