Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora landsvägen - 7. Mörka skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 STORA LANDSVÄGEN"
men där var ingen öppen väg,
en hålväg mellan törnesnår —
man fastnade i buskarna —
och lämnade en flik än här, än där;
man bjöd för att få ta igen med ränta,
man gav för att få göra gåvan till en skuld —
man tjänade för att få härska,
gav frihet för att själv jå binda —
Mitt sällskap miste jag på vägen —
den ena snaran följde på den andra —
och jag drogs in i kvarnhjul —
kom ut på andra sidan —
Fick se en stråle ur ett baraaöga
som ledde mig — hit ut i mörkret.
Nu kommer ni med räkningar —
vad? Även han försvunnen!
Så är jag ensam!
I natt och mörker!
Där träden sova och där gräset gråter
av köld sen soln gick ner,
men djuren vaka, icke alla dock,
nattblackan spinner sina ränker,
och ormen ringlar under giftig svamp —
och ljusskygg grävling tar sig rörelse
på genomsoven dag —
Allena! — Varför? — — —
En resande i andras land
är alltid främling, ensam.
Han drar igenom städer, byar,
tar in, betalar och1 går vidare —
tills resan nått sitt slut — då är han hemma!
Men det är icke slut...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
