Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. A.-T. 15. 3. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ANOR 441
bernstenen borosthyänkä, kunde antyda att den
hämtats från Borysthenes (Dnieper).
Men nu heter bernsten på hebreiska även
Chasch-mal (Rabbin Märgel) och elektricitet heter också
Chaschmal, liksom älektron blev älektricitet. När man
nu slår i Gesenius, som ,är den klassiske, så får man
veta att han intet vet om ordets härkomst, men att
han översätter Chaschmal med y£s laeve eller Cuivre
poli = brons. Och han upplyser även att Septuaginta
översätter Chaschmal med älektron, varmed de icke
mena bernsten, utan metallen, guldlegeringen. Detta
är ju hopplöst, och jag slutar med ,att hänvisa, både
bernstenen och framför allt bernstens vägen till sagorna!
Därpå kommer tennet, utan vilket ingen brons
anses finnas, och följaktligen ingen, bronsålder.
Nu fanns tenn i Iberia (sedan Huspania), och
Herodot tror icke riktigt på några tennöar
(Cassite-rider). Men grekerna kallade tennet kattiteros eller
kassiteros. Romaren sade stannum, och i Wales hette
det brut ystaen, som kan översättas med skor-sten,
emedan tennet »knistrar». Men tyska Zinn pekar -åt
det tandiga, taggiga brottet; Sentis eller Dens på latin,
Zin på hebreiska.
Så förväxlas tenn och bly. Hebréen sade Bedil
om tennet, men Abar eller Gophereth om blyet. Detta
Gophereth är både harz och svavel, emedan svavel
är ett jordharts, men svavelbly är vanligaste
mineralet, och bly ansågs som »ett slags» svavel. Likaså
kopparn som mest togs ur svavelkoppar, varav lär
högst sannolikt att latinets Cuprum är ifrån Gophereth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
