Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indian-språk. A.-T. 2.1. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 VARIA
S em inol^nordbor; Semali, Samaal (heb.) =
norr (vänster).
(Ismael = Gud hörer; Samuel = d:o ungefär.)
K e n t u c k i = Tukan-näste; Ken (heb.) = näste;
Tuki (heb.) = påfågel, tukan.
Susqueh anna = liljans källa; Susan (heb.) =
lilja, ros; Ghinnah, Inah (heb.) = källa. (Jfr: Qisak.
Schischak.)
Chinook = de invigde, Chanukkah (heb.) =
invigning (Kenniter; Hanach = Kains son, men även
Hanoch, en son av Ruben).
Minnesota = tillflyktsort; Menusoth (heb.)
=-tillflyktsorter.
Missouri^den översvämmande; Mizra (heb.).
M is s i s s i p p i = d: o Haziph, Ziba, Sackoph,
Misskoph (heb.) = d: o.
Vad grammatikan angår, så liknar den andra
språks. Verbet i presens böjes sålunda: Bavåksa,
Bayåksa, Bakså, Baunksapi, Bayåksapi, Baksåpi.
No-mens genitiv bildas genom position såsom i hebreiskan.
Två räkneord likna våra, och äro alldeles desamma som
i hebreiskan, Zaptan = Schibeagh = Septom, Sieben;
och Sakpe =sez, Schisch (heb.). Men trots det att
indianen har förväxlat betydelsen kvarstår det
huvudsakliga, att de äro desamma som hebreiska språkets.
Konjunktionen och heter Unkan, som liknar franska
onc, onques, italienska Anche, som är latinets unquam.
Men indianen säger även K a för och, som är grekiska
Kai, latinets Que.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
