Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillets hemlighet. Komedi i fyra akter - Fjärde akten - Scen 9 - Scen 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GILLETS HEMLIGHET 127
JACQUES.
Åh ja, den som svurit falskt kan också ljuga.
HANS.
Det är sant! Men i denna stund då domen sitter
över dig och mig - omöjligt. Gillets låda var tom
då jag mottog den!
JACQUES.
Du har störtat mig, säger du, och du vill icke
rädda mig.
HANS.
Vänd om till det obemärkta, böj dig i arbete
och ånger!
JACQUES.
Böja mig! Jag är född och uppfödd till härskare.
HANS.
Till tyrann är du född, det är: till att trampa
de svaga; härskaren skyddar de svaga mot de
mäktiga, det har du icke gjort. Böj dig! Ditt liv är icke
bortkastat såsom mitt är; du har halva vägen kvar;
begagna den! Och låt mig nu börja min vandring
mot det okända, där även den som brutit kan få
hoppas - på sitt straff och på försoning.
Han går mot fonden, möter Jurgen som kommer in.
Scen 10.
DE FÖRRE. JURGEN.
HANS.
Jurgen! Du kommer i rattan tid att höra min
bön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
