ERIK BENZELIUS D. Y. dande bibliotek, flyttades från östra koret till det re- lativt rymliga tornrummet och en särskild bibliote- karie blev antagen. Ytterligare tillökning av Erik Benzelii samling skedde genom gåvan av dennes hand- skrifter, ett hundra till antalet, vilka biskopens son Carl Jesper Benzelius, biskop i Strengnäs, år 1789, lät föra till Linköping. ”Med gunstigt 'Tilstånd stadnade denna verkeliga Lärdoms-skatt under vägen några veckor vid min Sjuksäng, innan den i Linkö- ping aflämnades”, skriver Johan Hinric Lidén, ”Til Tacksamhet för det stora nöje, mig härigenom til- skyndades, upsatte jag en Förteckning öfver desse Handskrifter.” Denna katalog låter oss ana något om Erik Ben- zelii vittfamnande ande och enastående lärdom. Än- då inbegriper den endast en liten bråkdel av hans stora bibliotek. Ett fördjupande i dess skatter, så lockande än denna krävande uppgift vore, faller utan- för ramen för denna lilla uppsats. Några antyd- ningar därom böra likväl knappast saknas när det är tal om Stiftsbiblioteket. I sin självbiografi omtalar Erik Benzelius att han ”förvarat och efter åratalen låtit binda tillsammans, alla Lärde Mäns och Förnäma Herrars Brev til mig, och thet ifrån år 1695... intil närvarande, at mine Barn må upmuntras at och cultivera Lärde Mäns Correspondence”. Dessa 2,800 brev, en stolthet i vårt bibliotek. borde tryckas, vilket också Benzelius själv velat, en del som de äro helt och hållet, en del i utdrag med redogörelse för innehållet. En sådan publikation bleve ett synnerligen märkligt bidrag till svenska lärdomshistorien, ”Efterverlden torde och finna ther- uti et och annat hörande til Historiam Literariam och Bona artes et Literas”, säger han själv. Brev- växlingen mellan bröderna Erik och Gustaf B., ut- given av Lidén och breven till fadern, Erik Benzelius d. ä., ge oss en föreställning om vad som kan rymmas i den stora samlingen. När man står inför denna 16