ERIK BENZELIUS D. Y. häpnadsväckande mängd lärda brev kommer man att tänka på den äldre Erik Benzelii ord till sin son Erik: ”Det gifves dock äfven en omåttlighet i stu- derande”. ”T Grek. Litteraturen finnas 500 vol. af de ut- söktaste editioner”, skriver biskop Lindblom om E. B:s bibliotek. Att döma av våra kataloger finnas f.n. utom ? paleotyper 220 1500-tals och ungefär lika många 1600-tals tryck inom denna disciplin. I de flesta torde återfinnas E. B:s namnteckning. Graux och Martin uppge i sina berättelser om grekiska ma- nuskript i Sverige, att i Upsala förvaras 66 sådana, på Skokloster 3, i Kungl. Biblioteket 2 (3 finnas dock), (i Lund icke ett), samt i Linköping 8. Emel- lertid ha därvid av okänd anledning ytterligare 8 icke medräknats. Med undantag av ett manuskript ha alla tillhört E. B. Som man ser intar Linköping tack vare E. B. i detta avseende andra platsen bland rikets bibliotek. Det kommer långt efter Upsala, men står i gengäld betydligt framom alla andra biblio- tek. Bland de av Graux ej beskrivna finnes ett fragment (63 blad i folio på turkiskt papper) av Chrysostomos homilier. Manuskriptet, som sannolikt är från 1100-talet") har av Köngsmarck hemtagits från Athen. De förnämsta grekiska pergamentshand- skrifter i biblioteket äro en år 1200 präntad liten kvart, vars huvudsakliga innehåll är Apostlagär- ningarna samt en liten psaltare från 1100-talet. På sina utländska resor hade E. B. påträffat ett dittills okänt manuskript, som visade sig vara av största betydelse för studiet av den märkligaste av alla grekisk-judiska filosofer, Filo. Med denna upp- täckt som utgångspunkt kastade han sig med iver på uppgiften att från trycket utgiva en ny upplaga av Filo Judéeus. Hans studier ha icke burit frukt. Det blev en annan, en engelsman, som ombesörjde ") Bearbetat av A. R. Alvin (ak. avh. 1885) samt J. Paulson 1889. (Acta univ:is Lundensis XIII : III. 2.) 2 Id 4