KONST- OCH KURIOSITETSKABINETTET Man jämföre dessa manuskript med varamdra. Det är värt mödan. Men ett ingående i ämnet skulle föra oss alldeles för långt bort från kuriositetskabi- nettet och in i paleografiens irrgångar. Man frestas verkligen till ett sådant uttryck ty vad som man kän- ner om våra egna vägar är icke mycket. Man finner här, en enda blick är tillfyllest, att vi naturligtvis stått närmare Tyskland än Italien. Den stora boken från Italien är skänkt till biblio- teket år 1765 av sekreteraren Johan Segercrona och bildar en god typ för en humanistskrift, vilken ju blev förebilden för den s. k. latinska skriften i manuskript och tryck. Boken innehåller en latinsk översättning av Plutarchus och prydes av ett stort antal miniatyrer och utsökt vackra initialer. Man frågar sig hur lång tid det kan ha tagit att skriva en dylik bok sida för sida. En liknande samtidig codex i Kungl. biblioteket visar intressanta anteckningar, som tillåta slutsatsen att 312 sidor, större än våra, präntats på omkring 100 arbetsdagar, alltså 3 om dagen på ett ungefär. — Ett latinskt manuskript från 1200-talet med egenhändiga anteckningar av Kopernicus, och en ungefärligen sam- tidig vacker handskrift med utpräglad fransk smak avsluta den lilla romanska gruppen, vilken avser att tillsammans verka som motsättning mot den german- ska gruppen med våra egna som huvudmoment. Av- latsbrevet från 1440 undantaget och lagmanuskriptet med det intressanta kalendariet från Södermanland, möter man här en liten grupp manuskript från samma tid. Närmast ligger först en tryckt bok med anteck- ningar av ärkebiskop Gustaf Trolle som student, en- ligt hans egenhändiga påskrift gjorda i Köln 1512. Det kända antagandet att han bland svenskar först av alla lärt sig grekiska, grundar sig just på denna märkliga bok. Det är ingen tillfällighet att den fått sin plats så nära humanistens Plutarchus. Gustaf Trolle synes av stilen att döma andligen i släkt med honom. Man lägge märke till den nästan moderna prägeln över hans piktur och jämföre den 32