Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ståndsprivilegier eller for beslut i frågor om bevillningen alla fyra
ståndens bifall. Skulle i en fråga stånden stanna vid skiljaktiga meningar, och
är frågan af sådan beskaffenhet, att hon ej kan förfalla, hänskjutes hon till ett
så kalladt förstärkt utskott, som afgör henne med rikets ständers rätt.
Redogörelsen för formerna för riksdagsärendenas handläggning kunna vi här
förbigå, enär dessa i hufvudsaken blefvo gällande äfven för den nya riksdagen
efter 1866. I samband med den nya riksdagsordningen utbyttes 1626 års, af
Gustaf III återupplifvade riddarhusordning mot en ny sådan, hvilken,
sedan den blifVit antagen af adeln, stadfästes af konungen den 31 mars
1810 l. Dock hade adeln redan i maj 1809 beslutit, att det 1778 på
riddar-huset åter införda omröstningssättet efter klasser skulle upphäfvas, och att
omröstningen i stället skulle ske per capita, och lika så hade ett par veckor
senare beslut fattats, att adelns ledamöter i riksdagens utskott skulle vara
lika många som hvart och ett af de ofrälse ståndens.
Ofta och med kraft hade man under riksdagen påyrkat
ståndsfördelnin-gens upphäfvande, men dels fann man ej tiden ännu vara inne för en så
genomgående förändring af riksdagens sammansättning, dels blef den under
riksmötets fortgång allt mer framträdande reaktionen stark nog att motsätta
sig reformer i denna riktning. De gamla riksstånden bibehöllos sålunda,
fastän man erkände, att en så beskaffad nationalrepresentation blott kunde
bestå tills vidare. Men så länge riksstånden bibehöllos, så länge måste äfven
det genom fyrkammarsystemet i sig sjelft så tunga riksdagsmaskineriet
bibehållas, ja, detta blef i sjelfva verket nu ännu tyngre än förut genom de
detaljerade reglementariska föreskrifter, hvarpå den nya riksdagsordningen
var så rik.
Det var en gifven sak, att rikets ständer nu, då de hade makten i sina
händer, ej längre skulle fördraga de bojor, de föregående regeringarna lagt
på yttranderätten. De yngre mössorna hade funnit rätten att i skrift få
uttala sina tankar så vigtig, att do gifvit 1766 års tryckfrihetsförordning »all
don trygghet, som en orygglig grundlag medförer», och derigenom beredt
Sverige hedern att vara det första land, som gifvit denna art af lagstiftning
grundlags natur. Huru i och med 1772 års statshvälfning
tryckfrihetslagstiftningen öfverflyttades till den ekonomiska lagstiftningen, hvarigenom den
sålunda beröfvades alla konstitutionela garantier, äfvensom huru derpå under
de följande årtiondena följde ett trycktvång, som slutligen blef så starkt, att
det i sjelfva verket fullständigt förqväfde all tryckfrihet, är kändt af det
föregående. Med all ifver skyndade sig 1809 års lagstiftare att återställa den
lagbundna tryckfriheten och gifva lagen derom grundlags helgd. Den 86:e
paragrafen i den nya regeringsformen berättigar hvaije svensk man till att
utan några af den offentliga makten i förväg lagda hinder utgifva skrifter,
för hvilkas innehåll han blott kan tilltalas inför laglig domstol. Straffas kan
1 Vid den följande riksdagen i Örebro gjordes åtskilliga ändringar i denna
ståndsord-ning, livadan en ny riddarhusordning antogs, hvilken erhöll kunglig stadfastelse den 13
oktober 1810. Sedermera hafva flere nya riddarhusordningar utfärdats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
