Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kampen för att skapa ett socialdemokratiskt arbetarparti i Ryssland. (1883—1901) - 1. Livegenskapens upphävande och industrikapitalismens utveckling i Ryssland. Det moderna industriproletariatets uppkomst. Arbetarrörelsens första steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarna började träffa överenskommelser med varandra och
hos fabriksägaren gemensamt framföra krav på förbättringar i
sitt outhärdliga läge. De nedlade arbetet, det vill säga förklarade
strejk. De första strejkerna på 70- och 80-talen utbröt vanligen på
grund av måttlösa böter, bedrägeri och uppskörtning vid
utbetalning av lönerna åt arbetarna eller för att lönesatserna sänkts.
Under de första strejkerna hände det ibland att arbetare, vars
tålamod fullständigt tagit slut, krossade maskinerna, slog in
fönstren på fabriksbyggnaderna, förstörde fabrikernas butiker och
kontor.
De upplysta arbetarna började förstå, att det behövdes
organisation för att kunna föra framgångsrik kamp mot
kapitalisterna. Arbetarföreningar började bildas.
År 1875 organiserades i Odessa "Sydryska arbetarförbundet".
Denna första arbetarorganisation existerade 8—9 månader, varpå
den revs upp av tsarregeringen.
I Petersburg organiserades 1878 "Nordryska arbetarförbundet",
som leddes av snickaren Chalturin och klensmeden Obnorskij. I
detta förbunds program hette det, att förbundet ifråga om sina
uppgifter anslöt sig till Västeuropas socialdemokratiska
arbetarpartier. Som sitt slutmål angav förbundet genomförandet av den
socialistiska revolutionen — "störtandet av det bestående
politiska och ekonomiska statssystemet som ett ytterst orättvist
system". En av dem, som organiserade förbundet, Obnorskij, hade
vistats någon tid i utlandet och där lärt känna den verksamhet,
som de marxistiska socialdemokratiska partierna och den av Marx
ledda Första Internationalen bedrev. Detta satte sin prägel på
"Nordryska arbetarförbundets" program. Som sin närmaste
uppgift satte förbundet erövrande av politisk frihet och politiska
rättigheter för folket (yttrande- och tryckfrihet, församlingsfrihet
och så vidare). Bland de närmaste kraven fanns också kravet på
arbetsdagens begränsande.
Antalet medlemmar i förbundet uppgick till 200 och det hade
lika många sympatiserande. Förbundet började deltaga i arbetar-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
