Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rysslands Socialdemokratiska Arbetarpartis bildande. Uppkomsten av bolsjevikernas och mensjevikernas fraktioner inom partiet. (1901—1904) - 1. Den revolutionära rörelsens uppsving i Ryssland åren 1901—1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missnöjda" med tsarismen, på så sätt vinna folkets förtroende,
lösrycka folket eller en del av folket från revolutionen och
därigenom försvaga revolutionen.
Semstvoliberalernas rörelse innebar självfallet inte någon som
helst fara för tsarismens existens, men den tjänade i alla fall
som ett vittnesbörd om, att det inte stod riktigt väl till med
tsarismens "evärdliga" stödjepelare.
Semstvoliberalernas rörelse ledde till att år 1902 en borgerlig
grupp, "Frigörelse", bildades, vilken utgjorde kärnan till det
blivande borgerliga ledande partiet i Ryssland: kadettpartiet.
Då tsarismen såg, hur arbetar- och bonderörelsen som en allt
hotfullare våg vällde över landet, vidtog den alla åtgärder för att
dämma upp den revolutionära rörelsen. Allt oftare sattes militär
in mot arbetarnas strejker och demonstrationer, kulor och
kosackpiskor blev ett allt vanligare svar av taarregeringen på
arbetarnas och böndernas aktioner, fängelserna och
förvisningsorterna överfylldes.
Vid sidan av de skärpta våldsåtgärderna sökte tsarregeringen
också tillgripa andra, "smidigare" åtgärder, som inte hade
karaktären av våldsåtgärder, för att avleda arbetarna från den
revolutionära rörelsen. Det gjordes försök att bilda falska
arbetarorganisationer, vilka stod under gendarmernas och polisens
förmyndarskap. Dessa organisationer kallades på den tiden
"polissocialismens" organisationer eller subatovorganisationer (efter
gendarmöversten Subatov, som bildat dessa polisens
arbetarorganisationer). Den tsaristiska ochranan1 försökte genom sina
agenter intala arbetarna, att tsarregeringen själv skulle vara beredd
hjälpa arbetarna att få deras ekonomiska krav uppfyllda.
"Varför syssla med politik, varför ställa till revolution, när tsaren
själv står på arbetarnas sida" — sade subatovarna till arbetarna.
I några städer bildade subatovarna egna organisationer. Efter
subatovorganisationernas mönster och med samma syften som
i Den hemliga politiska polisinstitutionen i Tsarryssland, som
upprättades för kampen mot den revolutionära rörelsen. — övers.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
