Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 1. Rysk-japanska kriget. Den revolutionära rörelsens fortsatta uppsving i Ryssland. Strejkerna i Petersburg. Arbetardemonstrationen framför Vinterpalatset den 9 januari 1905. Beskjutningen av demonstrationen. Revolutionens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en annan rövare — Japan, som snabbt förvandlats till ett
imperialistiskt land och också strävade efter erövringar på den
asiatiska kontinenten, främst på Kinas bekostnad. Liksom
Tsarryssland, strävade också Japan efter att slå under sig Korea och
Mandsjuriet. Japan drömde redan då om att erövra Sachalin och
Fjärran östern. England, som fruktade att Tsarryssland skulle
stärkas i Fjärran Östern, stod i hemlighet på Japans sida. Så
mognade det rysk-japanska kriget. Det var den ryska
storbour-geoisin, på jakt efter nya marknader, och de reaktionäraste
gods-ägarskikten, som drev tsarregeringen till detta krig.
Japan väntade inte på tsarregeringens krigsförklaring utan
började först kriget. Japan hade ett förträffligt spionage i
Ryssland och räknade med att i denna kamp få att göra med en
oförberedd motståndare. Utan att förklara krig överföll Japan i
januari 1904 oväntat den ryska fästningen Port Arthur och tillfogade
den vid Port Arthur befintliga ryska flottan betydande förluster.
Så började det rysk-japanska kriget.
Tsarregeringen räknade med att kriget skulle hjälpa den att
stärka sin politiska ställning och sätta en damm för revolutionen.
Men dess beräkningar slog fel. Kriget skakade tsarismen ännu
mera.
Den ryska hären, som var dåligt rustad och oövad, ledd av
odugliga och fala generaler, led det ena nederlaget efter det andra.
Kriget inbragte stora vinster åt kapitalisterna, ämbetsmännen
och generalerna. Tjuveriet florerade överallt. Truppernas
förplägning var dålig. Då det fattades granater, fick armén liksom till
hån hela vagnslaster med helgonbilder. Soldaterna sade bittert:
"Japanerna trakterar oss med granater, vi dem med
helgonbilder". I stället för att transportera bort de sårade, avgick hela
extratåg med gods, som tsargeneralerna rövat.
Japanerna belägrade samt intog därefter fästningen Port
Arthur. Efter att ha tillfogat tsararmén en rad nederlag, slog
de den i grunden vid Mukden. Den 300.000 man starka tsaristiska
armén förlorade i detta slag inemot 120.000 man i stupade, sårade
och tillfångatagna. Kort därpå blev den tsaristiska flottan, som
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
