Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 1. Rysk-japanska kriget. Den revolutionära rörelsens fortsatta uppsving i Ryssland. Strejkerna i Petersburg. Arbetardemonstrationen framför Vinterpalatset den 9 januari 1905. Beskjutningen av demonstrationen. Revolutionens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från Östersjön sänts till det belägrade Port Arthurs undsättning,
fullständigt slagen och gick under i Tsusimasundet. Nederlaget
vid Tsusima var en fullständig katastrof: av de tjugu krigsskepp,
som tsaren sänt, sänktes och förstördes tretton, medan fyra togs
som byte av fienden. Kriget var slutgiltigt förlorat för
Tsarryssland.
Den tsaristiska regeringen var tvungen att sluta en skymflig
fred med Japan. Japan ockuperade Korea, tog ifrån Ryssland
Port Arthur och halva Sachalin.
Folkmassorna ville inte detta krig och insåg dess skadlighet för
Ryssland. Folket fick dyrt betala för Tsarrysslands efterblivenhet.
Bolsjevikerna och mensjevikerna tog olika ställning till detta
krig.
Mensjevikerna, bland dem Trotskij, sjönk ned till
fosterlandsförsvarets position, d. v. s. försvar av tsarens, godsägarnas och
kapitalisternas "fosterland".
Lenin och bolsjevikerna däremot ansåg, att tsarregeringens
nederlag i detta rövarkrig var nyttigt, emedan det skulle leda till
att tsarismen försvagades och revolutionen stärktes.
Tsartruppernas nederlag blottade tsarismens ruttenhet inför
folkets bredaste massor. Hatet mot tsarismen växte med varje dag
bland folkmassorna. Port Arthurs fall — det är början till
självhärskardömets fall, skrev Lenin.
Tsaren ville krig för att strypa revolutionen. Han uppnådde
motsatsen. Det rysk-japanska kriget påskyndade revolutionen.
I Tsarryssland förstärktes det kapitalistiska förtrycket genom
tsarismens förtryck. Arbetarna led inte endast under den
kapitalistiska utsugningen, under det ofria arbetet, utan också under
hela folkets rättslöshet. Därför strävade de klassmedvetna
arbetarna att ställa sig i spetsen för en revolutionär rörelse av alla
demokratiska element i stad och på land mot tsarismen. Bönderna
kvävdes av jordbristen och de många resterna av livegenskapen,
de trälade under godsägaren och kulaken. Folken i Tsarryssland
stönade under det dubbla förtryck, som utövades såväl av deras
egna som även av ryska godsägare och kapitalister. Den ekono-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
