Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 1. Stolypinreaktionen. Upplösningen bland de intellektuellas oppositionsskikt. Förfallstendenser. En del av de intellektuella i partiet övergår till marxismens fiendeläger. Försöken att revidera marxismens teori. Lenins avräkning med revisionisterna i sin bok ”Materialism och empiriokriticism” samt försvaret av det marxistiska partiets teoretiska grundvalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon automobilindustri, ingen kemisk industri, ingen
framställning av konstgödning. Även ifråga om tillverkningen av
krigsmaterial låg Ryssland efter de andra kapitalistiska länderna.
Lenin påvisade den låga metallförbrukningen i Ryssland som
ett tecken på dess efterblivenhet och skrev:
"Under det halva århundrade som gått sedan
bondebefrielsen, har järnförbrukningen i Ryssland ökat femdubbelt, men
Ryssland förblir i alla fall ett otroligt, oerhört efterblivet land,
fattigt och halvbarbariskt, ifråga om utrustning med moderna
produktionsredskap fyra gånger sämre än England, fem
gånger sämre än Tyskland och tio gånger sämre än Åmerika."
(Lenin, Saml. verk, b. XVI, s. 543.)
En direkt följd av Rysslands ekonomiska och politiska
efterblivenhet var såväl den ryska kapitalismens som också själva
tsarismens avhängighet av den västeuropeiska kapitalismen.
Detta kom till uttryck i att sådana ytterst viktiga
folkhushåll-ningsgrenar som kolet, oljan, elektriska industrin och metallurgin
befann sig i händerna på det utländska kapitalet och att det
tsaristiska Ryssland var tvunget att införa nästan alla maskiner och
all maskinell utrustning från utlandet.
Detta kom till uttryck i de betungande utlandslånen, till vars
räntor tsarismen årligen pressade ut många hundra miljoner
rubel av befolkningen.
Detta kom till uttryck i de hemliga fördragen med de
"allierade", enligt vilka tsarismen förband sig att i händelse av krig
leverera miljontals ryska soldater till de imperialistiska fronterna för
att understödja de "allierade" och trygga de engelsk-franska
kapitalisternas svindlande profiter.
Stolypinreaktionens år utmärkte sig särskilt genom
gangsteröverfall av gendarmer och poliser, tsarprovokatörer och
svart-hundraband på arbetarklassen. Men det var inte bara tsarens
hantlangare, som förföljde arbetarna med våldsdåd. Fabriksägare
och brukspatroner stod dem inte efter i detta avseende och
skärpte särskilt sin offensiv mot arbetarklassen under de år, då det
rådde stagnation i industrin och arbetslösheten tilltog. Fabriks-
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
