Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 1. Stolypinreaktionen. Upplösningen bland de intellektuellas oppositionsskikt. Förfallstendenser. En del av de intellektuella i partiet övergår till marxismens fiendeläger. Försöken att revidera marxismens teori. Lenins avräkning med revisionisterna i sin bok ”Materialism och empiriokriticism” samt försvaret av det marxistiska partiets teoretiska grundvalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla dessa herrar, oavsett all deras brokighet, fullföljde ett och
samma syfte: att draga massorna bort från revolutionen.
Förfallstendenserna och modfälldheten grep också en del av de
intellektuella i partiet, vilka räknade sig som marxister, men som
aldrig stått fast på marxismens positioner. Bland dessa fanns
sådana författare som Bogdanov, Basarov, Lunatjarskij (vilka
anslutit sig till bolsjevikerna 1905), samt Jusjkevitj och Valentinov
(mensjeviker). De tog samtidigt upp "kritik" mot marxismens
filosofiskt-teoretiska grundsatser, d. v. s. mot den dialektiska
materialismen, samt mot dess vetenskapligt-historiska
grundsatser, d. v. s. mot den historiska materialismen. Denna kritik skilde
sig från vanlig kritik däri, att den ej fördes öppet och ärligt utan
beslöjat och hycklande under flaggen av "försvar" för
marxismens huvudpositioner. Vi är — sade de — i huvudsak marxister,
men vi skulle vilja "förbättra" marxismen, befria den från några
grundsatser. I själva verket var de fientliga mot marxismen, ty de
försökte att undergräva marxismens teoretiska grundval, ehuru
de i ord hycklande förnekade sin fientlighet mot marxismen och
fortsatte sitt dubbelspel med att kalla sig marxister. Det farliga
i denna hycklande kritik bestod i att den var avsedd att lura de
meniga partiarbetarna och kunde föra dem på villovägar. Och ju
mera hycklande denna kritik, som gick ut på att undergräva
marxismens teoretiska grundval, fördes, desto farligare blev den
för partiet, ty dess närmare anslöt den sig till reaktionens
allmänna fälttåg mot partiet, mot revolutionen. En del av de
intellektuella, som lämnat marxismen, gick så långt att de började
predika nödvändigheten av att skapa en ny religion (de s. k.
"gudasökarna" och "gudaskaparna").
Marxisterna stod inför uppgiften att oförtövat ge dessa på den
marxistiska teorins område urartade elementen ett ordentligt svar,
rycka masken av dem, slutgiltigt avslöja dem och på så sätt
hävda det marxistiska partiets teoretiska grundsatser.
Man hade kunnat vänta sig att Plechanov och hans
mensjevi-kiska vänner, vilka kallade sig "marxismens kända teoretiker",
skulle gripa sig an med denna uppgift. Men de föredrog att draga
9 SUKP(b) :s historia.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
