Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mensjevikerna och bolsjevikerna under den stolypinska reaktionens period. Bolsjevikerna formerar sig i ett självständigt marxistiskt parti. (1908—1912) - 2. Om den dialektiska och historiska materialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopernikus’ system därmed bevisat." (Karl Marx, Ausgew.
Werke, b. I s. 436—437.)
Lenin beskyllde Bogdanov, Basarov, Jusjkevitj och andra
Mach-anhängare för fideism samt hävdade materialismens kända tes om
att våra vetenskapliga kunskaper om naturens lagbundenhet är
tillförlitliga, att vetenskapens lagar representerar den objektiva
sanningen. Han säger:
"Den moderna fideismen förkastar alls inte vetenskapen; den
förkastar endast vetenskapens ’överdrivna anspråk’, nämligen
anspråket på den objektiva sanningen. Om det finnes en
objektiv sanning (som materialisterna anser), om naturvetenskapen,
som återspeglar yttervärlden i den mänskliga ’erfarenheten’,
ensam är i stånd att ge oss den objektiva sanningen, så
förkastas ovillkorligen varje fideism." (Lenin, Saml. verk, b. XIII, s.
102.)
Sådana är i korthet den marxistiska filosofiska materialismens
karaktärsdrag.
Det är lätt att förstå, vilken kolossal betydelse det har att
utsträcka den filosofiska materialismens teser till studiet av
samhällslivet, till studiet av samhällets historia, vilken kolossal
betydelse det har att tillämpa dessa teser på samhällshistorien, på
proletariatets partis praktiska verksamhet.
Om naturföreteelsernas sammanhang och deras ömsesidiga
beroende är naturutvecklingens lagar, så framgår härav, att
sammanhanget och det ömsesidiga beroendet hos samhällslivets
företeelser inte heller är någonting tillfälligt, utan
samhällsutvecklingens lagar.
Således upphör samhällslivet, samhällets historia att vara en
samling "tillfälligheter", ty samhällets historia blir till en
lagbunden samhällsutveckling, och studiet av samhällets historia
förvandlas till en vetenskap.
Således får det proletära partiets praktiska verksamhet ej
basera sig på "framstående personers" fromma önskningar, inte på
"förnuftets", "den allmänna moralens" o. s. v. krav, utan på
samhällsutvecklingens lagar, på studiet av dessa lagar.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
