Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 1. Den utländska militärinterventionens början. Inbördeskrigets första period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vention (ingripande) i Ryssland i syfte att störta sovjetmakten
och upprätta en borgerlig makt, vilken skulle återställa den
borgerliga ordningen i landet, uppsäga fredsfördraget med tyskarna
och på nytt upprätta krigsfronten mot Tyskland och Österrike.
Ententimperialisterna tog så mycket hellre itu med detta
smutsiga företag, som de var övertygade om sovjetmaktens
ovaraktighet och inte tvivlade på, att dess snara fall var oundvikligt
i händelse av vissa ansträngningar från dess fienders sida.
Sovjetmaktens framgångar och stabilisering vållade ännu
större oro bland de störtade klasserna: godsägarna och
kapitalisterna, och bland de slagna partierna: kadetterna, mensjevikerna,
socialistrevolutionärerna, anarkisterna och alla slags borgerliga
nationalister, bland de vitgardistiska generalerna,
kosackofficerarna o. s. v.
Alla dessa fientliga element ropade redan under de första
dagarna efter Oktoberrevolutionens seger på alla torg, att
sovjetmakten inte hade någon jordmån i Ryssland, att den vore dömd till
undergång, att den ovillkorligen skulle gå under om en eller ett
par veckor, om en månad eller allra högst om två—tre månader.
Men då sovjetmakten fortsatte att existera och stärkas trots dess
fienders besvärjelser, så var dess fiender inom Ryssland tvungna
att erkänna, att sovjetmakten var mycket starkare än de tidigare
trott, att det behövdes betydande ansträngningar och en
förbittrad kamp av alla kontrarevolutionens krafter för att störta
sovjetmakten. Därför beslöt de att bedriva ett omfattande
kontrarevolutionärt uppviglingsarbete för att samla
kontrarevolutionens krafter, att sammansvetsa militärkadrer och organisera
revolter framför allt i kosack- och kulakområdena.
Sålunda uppstod redan under första hälften av 1918 två
bestämda krafter, vilka var redo att skrida till sovjetmaktens
störtande: de utländska ententimperialisterna och
kontrarevolutionen inom Ryssland.
Ingendera av dessa krafter besatt tillräckliga förutsättningar
för att självständigt gripa sig an med att störta sovjetmakten.
Kontrarevolutionen i Ryssland hade en del militärkadrer och lika-
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
