Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 1. Den utländska militärinterventionens början. Inbördeskrigets första period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så en viss mängd folkmaterial, huvudsakligen bland
kosackspetsarna och kulakerna, vilka behövdes för att resa ett uppror mot
sovjetmakten. Men den saknade pengar och utrustning. De
utländska imperialisterna hade däremot pengar och utrustning, men de
kunde ej "avstå" en tillräcklig mängd militära styrkor för
interventionen inte bara för att de behövdes för kriget mot Tyskland
och Österrike, utan också för att de kunde komma att visa sig ej
fullt tillförlitliga i kampen mot sovjetmakten.
Betingelserna för kampen mot sovjetmakten dikterade en
förening av de bägge sovjetfientliga krafterna, den utländska och den
inhemska. Och denna förening ägde rum under förra hälften av
1918.
Så uppstod den utländska krigsinterventionen mot
sovjetmakten, understödd av kontrarevolutionära resningar av
sovjetmaktens fiender inom Ryssland.
Så slutade andhämtningspausen, och inbördeskriget i Ryssland
började, det vill säga det krig som Rysslands arbetare och
bönder av olika nationaliteter förde mot sovjetmaktens yttre och inre
fiender.
Englands, Frankrikes, Japans och Amerikas imperialister
började den militära interventionen utan krigsförklaring, ehuru
interventionen var ett krig mot Ryssland och därtill krig av gemenaste
slag. Hemligt, som tjuvar om natten, kom dessa "civiliserade"
rövare smygande och landsatte sina trupper på Rysslands
territorium.
Engelsmännen och fransmännen landsatte trupper i norra
Ryssland, besatte Archangelsk och Murmansk, understödde den
vit-gardistiska resningen därstädes, störtade sovjetmakten och
bildade en vitgardistisk "nordrysk regering".
Japanerna landsatte trupper i Vladivostok, besatte
Stillahavs-området, fördrev Sovjeterna och understödde de vitgardistiska
rebellerna, som sedan återinförde den borgerliga ordningen.
I Nordkaukasien organiserade generalerna Kornilov, Alexejev
och Denikin med understöd av engelsmännen och fransmännen en
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
