Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 1. Den utländska militärinterventionens början. Inbördeskrigets första period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vitgardistisk "frivillig armé", igångsatte en resning av
kosackspetsarna och började ett fälttåg mot Sovjeterna.
Vid Don igångsatte generalerna Krasnov och Mamontov en
resning av donkosackerna med hemligt understöd av de tyska
imperialisterna (tyskarna dristade sig inte att understödja dem öppet,
på grund av att det existerade ett fredsfördrag med Ryssland),
besatte Donområdet och började ett fälttåg mot Sovjeterna.
Vid mellersta Volga och i Sibirien organiserades med hjälp av
engelsk-franska intriger en resning av den tjeckoslovakiska
kåren. Denna kår, som bestod av krigsfångar, hade av
sovjetregeringen fått tillstånd att återvända till sitt hemland genom
Sibirien och Fjärran östern. Men under färden utnyttjades den av
socialistrevolutionärerna samt engelsmännen och fransmännen till
en resning mot sovjetmakten. Kårens resning tjänade som signal
till en resning av kulakerna vid Volga och i Sibirien samt av de
socialistrevolutionärt sinnade arbetarna på fabrikerna i Votkinsk
och Isjevsk. Vid Volga bildades den
vitgardistisk-socialistrevolu-tionära Samararegeringen. I Omsk — den sibiriska
vitgardistre-geringen.
Tyskland deltog inte och kunde ej deltaga i denna intervention
av det engelsk-fransk-japansk-amerikanska blocket redan därför,
att det befann sig i krigstillstånd med detta block. Men trots
denna omständighet och oavsett att ett fredsfördrag mellan Ryssland
och Tyskland existerade, fanns det ingen bolsjevik som
betvivlade, att kejsar Wilhelms tyska regering var en lika blodtörstig
fiende till Sovjetlandet som de engelsk-fransk-japansk-amerikanska
interventionisterna. Och i verkligheten gjorde de tyska
imperialisterna allt både möjligt och omöjligt för att isolera och
försvaga Sovjetlandet och bringa det till undergång. De lösryckte
Ukraina från Sovjetryssland — visserligen enligt "fördrag" med den
ukrainska Radan,1 de lät sina trupper rycka in i Ukraina på
begäran av den vitgardistiska ukrainska Radan och började på det
1 Den nationalistiska kontrarevolutionära ukrainska bourgeoisins
regering, som rekvirerade de österrikisk-tyska imperialisternas trupper
till Ukraina för att kväva revolutionen. — övers.
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
