Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bolsjevikernas parti i kamp för jordbrukets kollektivisering. (1930—1934) - 2. Från politiken att begränsa kulakelementen till politiken att likvidera kulakerna som klass. Kampen mot förvrängningarna av partiets politik i kollektivrörelsen. Offensiven mot de kapitalistiska elementen längs hela fronten. Den sextonde partikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen började snart yppa sig bristfälligheter i partifunktionärernas
praktik, förvrängningar av partipolitiken ifråga om
kollektivuppbygget. Trots CK:s varning för överdriven hänförelse med
anledning av kollektiviseringens framgångar, började många
partifunktionärer på ett konstlat sätt forcera kollektiviseringen utan
hänsyn till betingelserna ifråga om tid och rum, utan att räkna med
i vilken grad bönderna var beredda att inträda i kollektivbruken.
Det visade sig, att frivillighetsprincipen i kollektivuppbygget
kränktes. I en rad räjonger ersattes frivilligheten med tvång till
inträde i kollektivbruket under hot om "avkulakisering", förlust
av rösträtten o. s. v.
I en rad räjonger ersatte man förberedelsearbetet och det
tålmodiga klargörandet av grunderna för partiets politik på
kollektiviseringens område med att på ett byråkratiskt ämbetsman
aa-sätt uppifrån dekretera uppblåsta sifferuppgifter om
kollektivbruk som skulle ha bildats, att på ett konstlat sätt blåsa upp
kollektiviseringsprocenten.
Tvärtemot CK:s anvisning om att jordbruksartelen, i vilken
endast de huvudsakliga produktionsmedlen göres till gemensam
egendom, är kollektivrörelsens huvudlänk, gjorde man på flera ställen
ett huvudlöst språng över artelen in i kommunen, man gjorde
bostadshus, icke varuproducerande mjölk- och småboskap, fjäderfä
o. s. v. till samhällelig egendom.
Hänförda av kollektiviseringens första framgångar, bröt de
ledande funktionärerna i några områden CK:s direkta anvisningar
om tempot och fristerna för kollektiviseringen. I jakten efter
uppblåsta siffror började Moskvadistriktet orientera sina
funktionärer på att avsluta kollektiviseringen våren 1930, ehuru det hade
ej mindre än tre år (till slutet av 1932) till sitt förfogande. Ännu
grövre brott mot anvisningarna förekom i Transkaukasien och i
Centralasien.
Kulakerna och deras eftersägare utnyttjade dessa överdrifter
i provokatoriskt syfte och uppträdde med förslag om att i stället
för jordbruksarteler organisera kommuner, att omedelbart
kollek-tivisera bostadshus, småboskap och fjäderfä. Samtidigt bedrev ku-
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
