Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bolsjevikernas parti i kamp för jordbrukets kollektivisering. (1930—1934) - 2. Från politiken att begränsa kulakelementen till politiken att likvidera kulakerna som klass. Kampen mot förvrängningarna av partiets politik i kollektivrörelsen. Offensiven mot de kapitalistiska elementen längs hela fronten. Den sextonde partikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na, Centrala svartmylleområdet, Sibirien, Ural, Kasachstan och
andra spannmålaräjonger, kunde i huvudsak avsluta
kollektiviseringen våren 1932.
De övriga områdena, landskapen och republikerna
(Moskvadistriktet, Transkaukasien, Centralasiatiska republikerna o. s. v.)
kunde få dra ut kollektiviseringsfristen till slutet av
femårsplanen, d. v. s. till 1933.
Partiets CK ansåg det nödvändigt att i samband med
kollektiviseringens växande tempo ytterligare påskynda uppförandet av
fabriker för tillverkning av traktorer, combines, redskap som
tillkopplas traktorerna o. s. v. Samtidigt krävde CK att man
"energiskt skulle slå tillbaka tendenserna till underskattande av
häst-dragkraften på innevarande stadium av kollektivrörelsen, viifca
tendenser ledde till att hästarna bortslumpades och utsåldes".
Krediterna till kollektivbruken fördubblades för året 1929—1330
(upp till 500 miljoner rubel).
Det föreslogs att utskiftningen av jord till kollektivbruken
skulle ske på statens bekostnad.
I beslutet gavs den ytterst viktiga anvisningen, att
kollektivro-relsens huvudform i nuvarande etapp utgöres av jordbruksarte •
len, i vilken endast de huvudsakliga produktionsmedlen
kollekti-viseras.
CK varnade med största bestämdhet partiorganisationerna för
"varje slags ’dekreterande’ uppifrån gentemot kollektivrörelsen,
vilket kunde skapa fara för att den verkliga socialistiska tävlan
ifråga om organisation av kollektivbruk ersattes med
kollektiviseringslek". (SUKP(b) i resolutioner, d. n, s. 662.)
Detta CK:s beslut bragte klarhet i frågan om hur partiets nya
politik på landsbygden skulle förverkligas.
Med kulakernas likvidering och den totala kollektiviseringens
genomförande som politiskt underlag utvecklades en mäktig
kol-lektivrörelse. Bönderna i hela byar och räjonger inträdde
samtidigt i kollektivbruken, sopade kulakerna ur vägen och frigjorde
sig från kulakträldomen.
Men jämsides med de kolossala framgångarna i kollektiviserin-
gs? §UKP(b) :s historie
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
