Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bolsjevikernas parti i kamp för jordbrukets kollektivisering. (1930—1934) - 3. Inställning på rekonstruktion av alla folkhushållningsgrenar. Teknikens roll. Kollektivrörelsens fortsatta tillväxt. Politiska avdelningar vid maskin- och traktorstationerna. Resultaten av femårsplanens uppfyllande på fyra år. Socialismens seger längs hela fronten. Partiets sjuttonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nad, varje vecka uppvisade en ny ökning i kollektivuppbygget,
och således nya krav på tusen och åter tusen traktorer och
lantbruksmaskiner.
Året 1931 uppvisade en ny ökning av kollektivrörelsen. I de
viktigaste spannmålsräjongerna hade redan över 80 procent av
hela antalet bondehushåll förenats i kollektivjordbruk. Den
totala kollektiviseringen var här redan i huvudsak fullbordad. I
mindre viktiga spannmålsräjonger och i räjonger med odling av
tekniska kulturer var över 50 procent av hushållen förenade.
200.000 kollektivjordbruk och 4.000 sovjetjordbruk besådde
redan två tredjedelar av hela åkerarealen, medan de individuella
bönderna besådde endast en tredjedel.
Det var en väldig seger för socialismen på landsbygden.
Men kollektivbygget utvecklades tillsvidare inte på djupet, utan
på bredden, inte i fråga om förbättring av kollektivjordbrukens
arbetskvalitet och deras kadrer, utan ifråga om ökning av
kollektivjordbrukens kvantitet och kollektivjordbrukens omslutande av
ständigt nya räjonger. Denna omständighet förklaras av att
kol-lektiybruksaktivens, kollektivbrukskadrernas tillväxt ej hann
följa med den kvantitativa tillväxten av själva
kollektivjordbruken. På grund härav utfördes arbetet i de nya
kollektivjordbruken ej alltid på ett tillfredsställande sätt, och
kollektivjordbruken själva förblev tills vidare svaga, hade ännu ej vunnit stadga.
Kollektivjordbrukens stärkande hämmades också av sådana fakta
som bristen på specialutbildat folk på landsbygden som var
nödvändigt för kollektivjordbruken (bokförare, ekonomiska ledare,
sekreterare) och böndernas brist på erfarenhet ifråga om, att
bedriva stordrift i kollektivjordbruken. Kollektivjordbrukarna var
bönder, som i går varit privatbrukare. De hade erfarenhet av att
bedriva jordbruk på små jordlotter. Men de hade ännu inger,
erfarenhet av att leda stordriften i kollektivjordbruken. Det
krävdes tid för att vinna en sådan erfarenhet.
På grund av dessa omständigheter yppade sig under den första
tiden allvarliga brister i kollektivbruksarbetet. Det visade sig, att
arbetet ännu var illa organiserat i kollektivjordbruken, att ar-
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
