Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bolsjevikernas parti i kamp för jordbrukets kollektivisering. (1930—1934) - 3. Inställning på rekonstruktion av alla folkhushållningsgrenar. Teknikens roll. Kollektivrörelsens fortsatta tillväxt. Politiska avdelningar vid maskin- och traktorstationerna. Resultaten av femårsplanens uppfyllande på fyra år. Socialismens seger längs hela fronten. Partiets sjuttonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betsdisciplinen var svag. I många kollektivjordbruk delades
inkomsterna ej efter antalet presterade arbetsdagsnormer utan
efter antalet familjemedlemmar. Ofta gick det så, att lättingen fick
mera spannmål än en strävsam, hederlig kollektivjordbrukare. I
samband med sådana brister i kollektivledningen sjönk
kollektivjordbrukarnas intresse för arbetet, det förekom många skolkningar
från arbetet, t. o. m. under den brådaste tiden, en del av
kollektivjordbrukens sädesfält stod oskördade ända tills snön kom, ocli
själva skörden utfördes vårdslöst och medförde kolossala förlus
ter av spannmål. Personlig oansvarighet ifråga om maskiner och
hästar, bristen på personligt ansvar i arbetet försvagade
kollektivjordbruken och minskade kollektivjordbrukens inkomster.
Särskilt illa stod det till i de räjonger, där f. d. kulaker och
deras hantlangare lyckades smyga sig in i kollektivjordbruken
och erhålla en eller annan anställning. Ofta begav sig de
"avku-lakiserade" till en annan räjong, där de inte var kända och där de
smusslade sig in i kollektivjordbruken för att anstifta skada och
bedriva ofog. Till följd av parti- och sovjetfunktionärernas bris
tände vaksamhet trängde kulakerna ibland in i kollektivjordbru
ken också i sin hemräjong. De före detta kulakernas inträngande
i kollektivbruken underlättades genom den omständigheten, att
de i kampen mot kollektivjordbruken tvärt ändrade sin taktik.
Tidigare uppträdde kulakerna öppet mot kollektivjordbruken
förde en vildsint kamp mot de aktivaste och ledande
kollektivbrukarna, mördade dem från bakhåll, tände eld på deras stugor,
deras visthus o. s. v. Därmed ville kulakerna skrämma
bondemassan, hålla den borta från kollektivjordbruken. Nu då der.
öppna kampen mot kollektivjordbruken rönt motgång,
ändradt-de sin taktik. Nu sköt de inte längre med krypskyttegevär med
avsågad pipa, utan de utgav sig för synnerligen stillsamma,
fredliga och fogliga samt fullkomligt sovjettrogna människor.
Då de trängt in i kollektivjordbruken, bedrev de där i all
tysthet skadegörelse. Överallt bemödade de sig att
demoralisera kollektivjordbruken inifrån, riva upp arbetsdisciplinen
i kollektivjordbruken, bringa förvirring i registreringen av skör
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
