Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BÖLDER
Kan något göras
mot dem? |
Av dr C. Shepard
Bölder! Vem har icke haft sådana! Kanske
finns det några som undgått dem, liksom
det finnes några få utvalda, som aldrig haft
mässlingen. Det råder olika uppfattningar
angående bölder. Någon uttryckte sig sålunda:
»Envar får dem, när hans tur kommer.» En annan
säger: »Jag hade mina vid fjorton års ålder,
och du har dina nu.» Hur som hälst, när det
blir fråga om bölder, kunna nästan alla tala
av egen erfarenhet.
Låt oss för att uppfriska minnet ställa några
frågor. För det första: Vad är bölder? Det
är sår, som uppstå i huden. Vanligen börjar
bölden i en hårsäck med en liten blemma.
Omkring denna blir det rött och svullet, och det
angripna området blir allt större och
smärtsammare och får ofta en central kärna. Om bölden
får utveckla sig, mjuknar den efter c:a tio dagar,
mognar och avgiver var. Vid denna tidpunkt
händer det ofta, att en eller flera nya bölder börja
visa sig.
Man kan ha endast en böld, eller också kan
man ha flera, ja tjogtals. De kunna uppstå och
försvinna på några få veckor, men de kunna
också följa på varandra i månader eller år. En
liknande process, som tränger djupare i vävnaderna
och även sprider sig mera åt sidorna, kallas en
karbunkel. Vanligen kommer varet från en
sådan ur flera öppningar. Bölder och karbunklar
kunna lätt taga en farlig vändning.
Vad är orsaken till bölder? Den vanligaste av
de organismer, som giva upphov till bölder, bär
namnet staphylococcus progenes aureus, men
denna organism har också släktingar, vänner och
grannar, som göra sitt till; och därför kan
bakteriologen finna mer än en organism i det
prov, som han får att undersöka. Bakterierna
finnas överallt på kroppens yta — men på grund
av hudens friskhet och blodets förmåga att
bekämpa dessa bakterier, kunna de ej utföra sitt
nedbrytande verk.
Vid sidan av dessa orsaker finns det också
vissa sjukdomar, som predisponera för
uppkomsten av bölder. Två av de förnämsta äro
sockersjuka och äggvitesjuka. Olämplig diet och dålig
utrensning av kroppen äro andra faktorer.
Övernäring, överansträngning, för mycket stillasittande
och allmän fysisk svaghet spela också sin roll.
I regel antyder förekomsten av bölder mer än
blott en lokal svaghet och pekar hän mot ett
allmänt svaghetstillstånd med hänsyn till kroppens
motståndskraft mot bakterieinvasion.
Försvarsarmén är antingen för svag eller för lat för att
kunna besegra fienden.
De platser på kroppen som bölderna ha
särskild förkärlek för är nacken, sätet, ansiktet,
handledernas yttersida och trakten omkring
armbågarna, men de kunna dock uppträda var som
hälst på kroppen. Bölder och blemmor på övre
delen av ansiktet kunna, om de behandlas
oriktigt, tränga in till hjärnan genom blodkärlen.
Varje böld och blemma i dessa trakter bör därför
behandlas med största försiktighet och bör
aldrig klämmas sönder.
Eftersom man inte behöver vara någon läkare
för att avgöra, om man lider av en böld, skall
det kanske intressera våra läsare mera att få
veta något om »botemedlen». Bölder måste
vanligen angripas både medels en lokal och en
allmän behandling. Först vilja vi nämna något
om den lokala behandlingen. Vi vilja därvid
börja med ett negativt bud: »Låt bli att klämma
och peta på bölden!» Sedan vilja vi giva några
positiva föreskrifter.
(Forts, å sid. 183.)
__________________________________
medmänniskas liv och hälsa. Betalningen bör
snarare rubriceras som drickspengar. Fästmannen
ger sitt blod för fästmön, modern för sitt barn.
I dessa bilolyckornas tidevarv med avslitna
lemmar och förblödning kan endast en snabb
blodöverföring rädda livet. Tiden kanske icke
medgiver en ordentlig undersökning av den skadades
blodgrupp. Bestämningen är icke alltid så enkel.
Vid olika blodgrupp måste man titrera styrkan.
Jag har därför upprepade gånger föreslagit, att
blodgrupperingsbestämning skulle utföras å alla
skolbarn vid cirka 8 à 10 års ålder och införas i
deras »frejdbetyg» och sedermera å erhållna
körkort. Jag hoppas på att kommande släkter av
självbevarelsedrift låta i tid, innan de blivit sjuka,
bestämma sin blodgrupp.
(Ur »Hälsovännen».)
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
