Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Svält
Jag har inte ätit sedan i går i Drammen, sade mannen;
jag äger inte ett öre och jag har inte fått arbete ännu.
Är ni hantverkare
Ja, jag är nåtlare.
Vad för något?
Nåtlare. Förresten kan jag också göra skor.
Det förändrar saken, sade jag. Ni får vänta här
några minuter, så skall jag gå efter lite pengar åt er,
några ören.
Jag gick i största hast nerför Pilestrædet, där j jag kände
till en pantlånare i andra våningen; jag hade för övrigt
aldrig varit hos honom förr. Då jag kom in i porten, tog
jag skyndsamt av mig min väst, rullade ihop den och
stack den under armen; därpå gick jag uppför trappan
och knackade på till den lilla butiken. Jag bockade och
kastade västen på disken. .
En och femti, sade mannen.
JJaja, tack, svarade jag. Hade det inte varit det, att
den började bli för trång för mig, så skulle jag inte ha
skilt mig från den.
Jag fick pengarna och kvittot och begav mig tillbaka.
Det var ett i grund och botten utmärkt påhitt, detta med
västen, jag skulle ändå få pengar över till en ordentlig
frukost och innan kvällen skulle sedan min avhandling
om framtidens förbrytelser vara färdig. Jag började på
fläcken finna tillvaron ljusare och jag skyndade mig
tillbaka till mannen för att göra mig av med honom.
Var så god! sade jag till honom. Det gläder mig att
ni vände er först till mig.
Mannen tog pengarna och började mönstra mig med
ögonen. Vad stod han och stirnade på? Jag fick det
intrycket, att han isynnerhet undersökte mina byxknän,
och jag blev stött av denna oförskämdhet. Trodde
slyngeln att jag verkligen var så fattig som jag såg ut för?
Hade jag inte så gott som börjat att skriva på en artikel
för tio kronor? Överhuvud fruktade jag icke för
framtiden, jag hade många järn i elden. Vad angick det alltså
en vilt främmande människa om jag gav en drickspenning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
