Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Svoält
gånger under det jag passerade henne. På detta sätt
gående framåt, alltid med några stegs försprång, kände jag
hennes ögon i min rygg och jag kröp ofrivilligt ihop av
skam över att ha plågat henne. Då och då fick jag en
besynnerlig förnimmelse av att vara långt borta på andra
ställen, jag hade halvt obestämt känslan av att det icke
var jag som gick där hopkrupen på stenflatorna.
Några minuter senare har damen kommit till Paschas
bokhandel, jag har redan stannat vid det första fönstret,
och när hon går förbi mig stiger jag fram och upprepar:
Ni tappar er bok, fröken.
Men vad för bok? säger hon ängsligt. Kan du förstå
vad det är för bok han talar om?
Och hon stannar. Jag njuter obeskrivligt av hennes
förvirring, denna rådvillhet i hennes ögon gör mig
hänryckt. Hennes tanke kan icke fatta mitt lilla djävulska
tilltal; hon har alls ingen bok med sig, inte ett enda blad
av en bok, och likafullt letar hon i sina fickor, ser sig
upprepade gånger i händerna, vänder på huvudet och
undersöker gatan bakom sig, anstränger sin lilla ömtåliga
hjärna till det yttersta för att utfundera vad det är för
bok jag talar om. Hennes ansikte skiftar färg, har än det
ena, än det andra uttrycket, och hon andas hörbart; till
och med knapparna i hennes kjol tyckas stirra på mig
som en rad förfärade ögon.
Bry dig inte om honom, säger hennes följeslagerska och
tar henne i armen; han är ju full, kan du inte se att
karlen är full.
Hur främmande jag än i detta ögonblick var för mig
själv, ett så fullständigt byte för osynliga inflytelser,
försiggick dock intet omkring mig utan att jag lade märke till
det. En stor brun hund sprang tvärs över gatan, bortåt
Lunden och ner till Tivoli; den hade ett smalt halsband
av nysilver. Längre upp i gatan öppnades ett fönster i
andra våningen och en flicka lutade sig ut ur det med
uppkavlade ärmar och gav sig till att putsa rutorna på
yttersidan. Intet undgick min uppmärksamhet, jag var redig
och själsnärvarande, allting strömmade in över mig med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
