Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 S vält
Jag vågade icke se mig tillbaka och visste icke om hon
åter kommit till fönstret; allt eftersom jag övervägde
detta problem blev jag mer och mer orolig och nervös.
Förmodligen stod hon i detta ögonblick och följde noga
alla mina rörelser, och det var omöjligt att uthärda en
dylik undersökning bakifrån. Jag stramade upp mig så
gott jag kunde och gick vidare; det började rycka i mina
ben, min gång blev ostadig för att jag ansträngde mig att
göra den behaglig. För att verka lugn och likgiltig slängde
jag meningslöst med armarna, spottade i gatan och satte
näsan i vädret; men ingenting hjälpte. Jag kände alltjämt
de förföljande ögonen i min nacke och det gick en kall
kåre genom kroppen. Slutligen räddade jag mig in på
en sidogata, varifrån jag tog vägen ned i Pilestrædet för
att få tag i min blyerts.
Jag hade ingen svårighet med att få den tillbakalämnad.
Mannen gav mig västen själv och bad mig undersöka alla
fickorna med detsamma; jag fann också ett par
pantkvitton, som jag stack på mig, och tackade den vänlige
mannen för hans tillmötesgående. Jag blev mer och mer
tilltalad av honom och det blev mig samtidigt mycket
angeläget att göra ett gott intryck på människan. Jag
gjorde ett slag ner mot dörren och vände sedan tillbaka till
disken, som om jag hade glömt något; jag ansåg mig vara
skyldig honom en förklaring, en upplysning, och jag gav
mig till att gnola för att göra honom uppmärksam. Så
tog jag blyertspennan i handen och höll den i vädret.
Det kunde inte falla mig in, sade jag, att gå långa vägar
för vilken blyerts som helst; men med den här var det
en annan sak, en särskild orsak. Så oansenlig som den
såg ut, hade dock denna blyerts helt enkelt gjort mig till
det jag var i världen, så att säga satt mig på min plats i
livet...
Jag sade icke mer. Mannen kom ända fram till disken.
Jaså! sade han och såg nyfiket på mig.
Med denna blyerts, fortsatte jag kallblodigt, hade jag
skrivit min avhandling om den filosofiska kunskapen i tre
band. Om han inte hade hört talas om den?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
