- Project Runeberg -  Svält /
32

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 : Svält

jag köpa en, det fick gå hur det ville; jag kunde ju spara
in lite här och där i kosthållet för att få balans igen.

Klockan blev tio och jag gick upp på tidningen. Saxen
rotar igenom en del gamla tidningar, redaktören är inte
kommen. På uppmaning avlämnar jag mitt stora
manuskript, låter mannen ana att det är av mer än allmän
vikt och lägger honom enträget på minnet att låta
redaktören få det i sin egen hand när han kom. Jag skulle
sedan själv hämta besked senare på dagen.

Gott! sade Saxen och började åter med sina tidningar.

Jag tyckte, att han tog det litet för lugnt, men sade
ingenting, nickade bara litet likgiltigt till honom med
huvudet och gick.

Nu hade jag god tid på mig. Om det bara ville klarna
upp! Det var ett rent eländigt väder, utan blåst och utan
svalka; damerna använde för säkerhets skull paraplyer,
och herrarnas yllemössor sågo komiska och ledsamma ut.
Jag gjorde åter ett slag bortöver torget och såg på
grönsaker och rosor. Då känner jag en hand på min axel
och vänder mig om, ”Jungfrun” hälsar god morgon.

Godmorgon? svarar jag frågande för att genast få veta
hans ärende. Jag tyckte inte så mycket om ”Jungfrun”

Han ser nyfiket på det stora, splitternya paketet under
min arm och frågar:

Vad bär ni på där?

Jag har varit nere hos Semb och fått litet tyg till kläder,
svarar jag i likgiltig ton; jag tyckte inte jag kunde gå så
ruggig längre, man kan ju också vara för gniden mot sin
kropp.

Han ser på mig och studsar.

Hur går det förresten? frågar han långsamt.

Jo, över förväntan.

Har ni fått något att göra nu då?

Något att göra? svarar jag och är mycket förvånad,
jag är ju bokhållare hos grosshandlarfirman Christie, ju.

Jaså! säger han och ryggar tillbaka en smula. Herre
Gud, så väl jag unnar er det! Bara man nu inte tigger
av er pengarna ni förtjänar. God morgon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 27 00:31:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svalt/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free