Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svält 33
Strax efter vänder han sig om och kommer tillbaka;
han pekar med käppen på mitt paket och säger:
Jag vill rekommendera min skräddare för de där
kläderna. Ni får inte bättre skräddare än Isaksen. Säg
bara att jag skickade er.
Vad menade han med att sticka sin näsa i mina
angelägenheter? Rörde det honom vilken skräddare jag tog?
Jag blev förargad; åsynen av denna tomma, utklutade
människa gjorde mig förbittrad och jag påminde honom
tämligen brutalt om tio kronor, som han hade lånat av
mig. Redan innan han hunnit svara, ångrade jag
emellertid att jag krävt honom, jag blev skamsen och såg honom
icke i ögonen; då i detsamma en dam kom förbi, steg
jag hastigt tillbaka för att låta henne passera, och passade
på tillfället att gå min väg.
Var skulle jag nu göra av mig medan jag väntade?
Ett kafé kunde jag icke besöka med tomma fickor och
jag visste icke någon bekant som jag kunde gå till på
denna tid av dagen. Instinktivt styrde jag mina steg
uppåt staden, slog bort en del tid på vägen mellan torget
och Grænsen, läste ”Aftenposten”, som nyss blivit
uppsatt på tavlan, gjorde en sväng ner i Karl Johan, vände
därpå om och gick sedan upp på Vor Frelsers Gravlund,
där jag fann mig ett lugnt ställe på backen vid kapellet.
Jag satt där i all stillhet och dåsade i den våta luften,
tänkte, halvsov och frös. Och tiden gick. Var det nu
så säkert att följetongen var ett litet mästerverk av
inspirerad konst? Gud vet om den inte hade sina fel här
och där! När allt kom till allt behövde den inte en gång
bli antagen, nej inte ens antagen, helt enkelt! Den var
kanske tämligen medelmåttig, kanske till och med dålig;
vad hade jag för säkerhet för att den inte redan i detta
ögonblick låg i papperskorgen?.. . Min belåtenhet var
rubbad, jag sprang upp och rusade ut från kyrkogården.
Nere på Akersgaten tittade jag in i ett butiksfönster
och såg att klockan bara var litet över tolv. Detta
gjorde mig ännu mer förtvivlad, jag hade alldeles säkert
hoppats att det var långt över middag, och före fyra tjänade
Svänt. 3 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
