Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 Svält
Då jag kommit utanför, stannade jag och sade högt, mitt
på öppna gatan, i det jag knöt händerna: Jag skall säga
dig en sak, min käre Herre Gud: du är en — ja, du
förstår, vad jag menar! Och jag nickar rasande med
sammanbitna tänder upp mot skyarna: Du är fan ta mig en —
ja, du förstår vad jag menar!
Så gick jag några steg och stannade på nytt. Under det
jag plötsligt skiftar hållning knäpper jag händerna,
lägger huvudet på sned och frågar med söt, gudlig röst: Har
du också vänt dig till honom, mitt barn?
Det lät inte riktigt som det skulle.
Med stort H, säger jag, med H som en domkyrka! Opp
igen! Har du också anropat honom, mitt barn? Och jag
sänker huvudet och gör min stämma sorgsen och svarar:
Nej.
Det lät inte heller riktigt som det skulle.
Du kan ju inte hyckla, din dåre! Ja, skall du säga,
ja, jag har anropat min Gud och fader! Och du skall
sätta den ynkligaste melodi som du någonsin har hört till
dina ord. Så, opp igen! Ja, det var bättre. Men du skall
sucka, sucka som en krampsjuk häst. Så!
Där går jag och undervisar mig själv, stampar otåligt
i gatan, när jag inte får det som jag vill och skäller mig
för en träskalle under det de förvånade förbigående vända
sig om och betrakta mig.
Jag tuggade oavbrutet på min hyvelspån och raglade så
hastigt jag kunde utför gatorna. Innan jag själv visste
det var jag ända nere vid järnvägstorget. Klockan visade
halv två på Vor Frelsers. Jag stod en stund och
funderade. Kallsvetten trängde fram i mitt ansikte och strilade
ner i mina ögon, Följ med på en promenad till bron! sade
jag till mig själv. Det vill säga, om du har tid? Och jag
bockade för mig själv och gick ned till järnvägsbron.
Fartygen lågo därute, sjön vaggade i solskenet. Det
var liv och rörelse överallt, pipande ångvisslor, bärare med
dynor på axlarna, muntra hejarvisor från pråmarna. En
kakgumma sitter i närheten av mig och hänger sin bruna
näsa över sina varor; det lilla bordet framför henne är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
