Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Szält
att undgå att möta honom. Nu räknar vi ett hundra steg,
sade jag, och försöker vår lycka igen! Alltid blir det
någon råd. ..
Det var en mindre garnhandel, ett ställe som jag aldrig
förr besökt. En ensam man innanför disken, kontor
innanför med porslinsskylt på dörren, packade hyllor och
bord i lång rad. Jag väntade tills den sista kunden hade
lämnat butiken, en ung dam med gropar i kinderna. Vad
hon såg lycklig ut! Jag ville inte försöka att göra
intryck på henne med min knappnål i rocken, utan vände
mig bort. Vad får det lov att vara? frågade biträdet.
Är chefen inne? sade jag.
Han är på fjälltur i Jotunheimen, svarade han. Var
det något särskilt?
Det är frågan om några öre till mat, sade jag och
försökte att le; jag har blivit hungrig och jag har inte ett öre.
Då är ni lika rik som jag, sade han och gav sig till att
ordna garnpackar.
Å, kör inte bort mig — inte nu! sade jag, på en gång
kall över hela kroppen. Jag är verkligen nästan död av
svält, och det är många dagar sedan jag fick något.
På djupaste allvar, utan att säga något, gav han sig till
att vränga sina fickor, en efter en. Om jag inte ville tro
honom på hans ord?
Bara fem öre, sade jag. Så skall ni få tio igen om ett
par dagar.
Kära ni, vill ni ha mig till att stjäla ur kassan? sporde
han otåligt.
Ja, sade jag, ta fem öre ur kassan.
Det skall inte vara jag som gör det, avbröt han, och
han tillade: Och låt mig säga er med detsamma att nu
kan det vara nog med tdetta.
Jag drog mig ut, sjuk av svält och het av skam. Nej,
nu fick det bli ett slut på det! Det hade verkligen gått
för långt med mig. Jag hade hållit mig uppe i så många
år, stått spänstig i så många hårda stunder, och nu hade
jag på en gång sjunkit ned till brutalt tiggeri. Denna
enda dag hade förråat hela min tanke, nedstänkt min själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
