Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Svält
gorna, en bärare som lydde namnet ”Glasrutan”. Ett
spädbarn låg och jollrade för sig själv borta i sängen
och den gamle mannen, värdinnans far, satt hopkrupen på
en bänk med huvudet lutat i händerna, som om han haft
ont i bröstet eller magen. Han hade nästan vitt hår och
såg i sin hopkrupna ställning ut som ett kusat djur, som
satt och spetsade öronen efter något.
Jag kommer nog tyvärr att be om husrum härnere i natt,
sade jag till mannen.
Har min gumma sagt det? frågade han.
Ja. Det kom en ny man på mitt rum.
Härpå svarade icke mannen något; han tog åter i tu
med korten.
På detta sätt satt denne karl dag efter dag och spelade
kort med vem som helst som kom in till honom, spelade
om ingenting, bara för att fördriva tiden och ha något
mellan händerna. Eljest företog han sig ingenting, rörde
sig bara så pass mycket som hans lata lemmar gitte,
medan hustrun travade upp och ner i trapporna, var om sig
på alla kanter och hade omsorg om att få gäster till huset.
Hon hade också satt sig i förbindelse med hamnsjåare och
bärare, som hon betalade ett visst honorar för varje ny
kund de kommo med, och hon gav ofta dessa sjåare
husrum för natten. Nu var det ”Glasrutan” som just hade
ditfört denna nya resande.
Ett par av barnen kom in, två småflickor med magra,
räkniga slinkansikten; de hade riktigt usla kläder på
sig. Strax efter kom också värdinnan in. Jag frågade
henne var hon ville göra av mig för natten, och hon
svarade kort, att jag kunde ligga härinne tillsammans med de
andra eller ute i förstugan på bänken, alldeles som jag
själv fann för gott. Medan hon svarade mig detta, gick
hon omkring i rummet och pysslade med åtskilliga saker
som hon gjorde i ordning, och hon såg icke på mig en
gång.
Jag sjönk tillsamman vid hennes svar, stod nere vid
dörren och gjorde mig liten, låtsade till och med att jag var
tillfredsställd med att byta rum med en annan för en natts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
