Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Svält
gå er väg, alla som ine hör hemma här. Jag vill ha fred
i min egen lägenhet, har jag tänkt!
Jag sade inte ett ord, jag öppnade inte ens munnen,
utan satte mig nere vid dörren igen och hörde på
oväsendet. Alla skrålade med, till och med barnen och tjänste-
lickan, som ville förklara hur striden börjat. Om jag
bara var tyst, så skulle det nog gå över någon gång; det
skulle alldeles säkert inte gå till ytterligheter, om jag bara
inte sade ett ord. Och vad för ord kunde jag ha att säga?
Var det kanske inte vinter ute och led det inte till på
köpet mot natten? Var det då tid att slå i bordet och vara
karl för sin hatt? Inga barnsligheter bara! Och jag satt
tyst och lämnade ej huset, fastän jag nästan blivit
uppsagd. Jag stirrade förstenat bort på väggen där Kristus
hängde i oljetryck, och teg hårdnackat vid värdinnans alla
utfall.
Ja, är det mig ni vill bli av med, madam, så ska det inte
vara något i vägen vad mig angår, sade den ena av
kortspelarna.
Han reste sig. Den andre kortspelaren reste sig också.
Nej, jag mente inte dig. Och inte dig heller, svarade
värdinnan de två. Gäller det, så ska jag nog visa vem
jag menar. Om det gäller. Har jag tänkt! Det ska
nog visa sig vem det är...
Hon talade med avbrott, gav mig dessa stötar med små
mellanrum och drog ut på tiden bara för att göra det
tydligare för mig att det var mig hon menade. Tyst!
sade jag till mig själv. Tyst bara! Hon hade inte bett
mig om att gå, inte uttryckligt, inte med klara ord. Inte
något högmod från min sida bara, ingen för tidig
stolthet. Låtsas som det regnade!... Det var ändå ett
egendomligt grönt hår på den där Kristus i oljetryck. Det
liknade inte så litet grönt gräs, eller uttryckt med utsökt
noggrannhet: tjockt ängsgräs. He, en ganska riktig
iakttagelse från min sida, försvarligt tjockt ängsgräs... En
rad av flyktiga idéförbindelser rusade i denna stund
genom mitt huvud: Från det gröna gräset till ett ställe i
Skriften om att allt liv var som gräs som kastas i ugnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
