Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
viljan. Hon letade i minnet efter tidningsnotiser,
hörsägner, dunkla häntydningar, som kunde gifva
henne vägledning till dådets utförande, men för-
gäfves. Hur bittert hon nu ångrade att icke ha
lyssnat bättre, ångrade sin tillbakadragenhet, sitt
förakt för skvaller och afslöjanden. Hvad som
helst skulle hon underkasta sig, blott denna skam
ginge henne förbi. Allt, allt — blott hon blefve
kvitt bördan !
Hon fick en blixtsnabb vision : den hafvande
kvinnan i gatumynningen. Det verkade afledande,
ty nu hängaf hon sig åt svartsjukan, rivalitets-
känslan. Men blott för en stund voro dessa allena-
rådande, fyllande hennes sinne med bittra ankla-
gelser och hätskhet. De försvunno, och sorgen fanns
allena kvar i hennes älskande, bedragna hjärta, som
inte visste af någon tröst...
När sömnen sent omsider kom, var den hennes
vän. Morgonen därpå behöfde hon som annars icke
väckas. Då modern i vanlig tid vaknade, såg hon
Agda redan klädd och i färd med kaffekokning.
Förvånad utbrast hon:
»Är d u redan uppe? Hvad blåser det för vind
i dag? Jag trodde, det skulle vara svårare än
vanligt att få dig vaken.»
Agda svarade vänligt men undvikande. Rösten
lät beslöjad, hennes ögon omgåfvos af blå ringar,
och det hade kommit nålfina rynkor kring munnen,
hvars naturliga uttryck af slutenhet starkare än
förut framträdde. Modern lade emellertid blott
märke till den unga flickans blekhet, men för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
