Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
och uppbyggt sin far med förnumstiga vinkar,
sträckte han ut sig under samma täcke, men så långt
möjligt var från sin yngste. Alla framtidsplaner
gaf han sju och sjutton, alla utom en: att Gunnar
skulle bort. Se’n seglade han glad in i drömmens
rike.
Men han kom snart nog därifrån, tack vare
knubbiga små ben, som kafvade mot hans bröst, och
dunmjuka händer, trefvande honom i ansiktet.
Gunnar var vaken och orolig och ville so fva i fam-
nen. Och fastän far hans kände sig grufligt för-
lägen och tafatt, måste han låta pysen krypa tätt
intill sig, och när denne inrättat sig efter eget
tycke, räckte han upp sin röda mun till kyss och
ville icke vara nöjd, förrän Anton, som tyckte, att
en kunde vara nog, bekvämat sig till dussinet fullt.
Detta var nu något alldeles nytt och oväntadt
för den 35-årige familjefadern, ty han hade aldrig
tagit viara på de fröjder och omsorger, som utveckla
föräldralyckan. Men hans häpnad vek snart för
en gryende glädje, som snabbt växte till djup säll-
het. Han strök varsamt öfver den mjuka lilla krop-
pen och undrade smått, om någonsin en vackrare
skapad pojke funnits till. Och hvad som oändligt
tilltalade honom, var, att detta lilla mästerverk var
hans och berodde helt af honom Och när Gunnar
ånyo somnat men denna gång med hufvudet borradt
in under fars haka, syntes det Anton Dalskog, att
lifvets väg, som kort förut tycktes honm så gropig,
nu låg ganska jämn och i söndagsljus. — Var det
möjligt, att han beslutat skicka bort Gunnar? Al-
drig i tiden skulle det ske. Här skulle allt världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
