- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
20

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Periodindelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det kanske bättre att använda beteckningen samhälle utan byte. Alldeles bokstavligt får icke ens detta uppfattas, eftersom handeln var mycket äldre och över huvud taget utgjorde en i viss mån fristående näring från ett mycket tidigare stadium än övriga särskilda yrken. Å andra sidan levde det tillstånd som behärskade landskapslagarnas tid kvar i många århundraden därefter på sitt viktigaste område, nämligen jordbruket; ända in på 1800-talet levde den övervägande delen av svenska folket till stor, kanske övervägande del kvar i de former som förelågo redan på 1200-talet och förmodligen voro mycket äldre. Av denna anledning kan man behandla landskapslagarnas samhälle tillsammans med det som i övrigt utgör en följande period och sålunda ta Medeltidens ekonomiska historia under ett. Som andra period räknar jag då med den tid som behärskades av den påbörjade ekonomiska differentieringen eller arbetsfördelningen, framför allt genom hantverkets och stadsväsendets uppkomst. Deras egentliga roll ligger under Medeltidens två senaste århundraden, också om stadsväsendet i och för sig går mycket längre tillbaka och likaså hantverket såsom utövat av fristående individer; men bägge dessa samhällsföreteelser — som ju voro intimt förbundna sins emellan — växte uppenbarligen starkt i betydelse mot Medeltidens slut. Den tredje perioden måste nästan oundgängligen få sin början med Gustaf Vasas trontillträde. Detta är så till vida egendomligt som samhällsstrukturen icke väsentligt ändrades därigenom, utan Gustaf Vasa — så som det följande kommer att visa — såväl åsyftade som lyckades att bevara och stärka den medeltida hushållningen. Men han gav denna hushållning en styrka och pregnans som den dittills alldeles hade saknat, och hans verksamhet har satt oss i stånd att studera den på ett sätt som icke tillnärmelsevis har någon motsvarighet för vad vi vanligen kalla Medeltiden. Det naturliga namnet på den med Gustaf Vasa påbörjade perioden förefaller mig därför vara Medeltidshushållningens organisering, och som tidsskede kan man lämpligen ange 1520—1600, också om ändrade förhållanden ganska starkt började göra sig gällande redan under Gustaf Vasas söner. Nästa period blir också tämligen given, nämligen vad som vanligen i den politiska historien kallas Stormaktstiden, 1600—1720. Det var en tid av mycket mångsidig nyskapning under starkt utländskt inflytande, och perioden kan lämpligen kallas Hushållningen under internationell påverkan. Medan gränsen är mycket litet skarp mellan de två sistnämnda perioderna, såsom redan har antytts, så är den tvärtom alldeles ovanligt skarp mellan den nu senast berörda och den därpå följande, därför att hela den politiska bakgrunden undergick en i stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free