- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
25

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Allmänna synpunkter - Förrådshushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ganska stor utsträckning att belysas med material för 1500-talet, därför att detta flödar rikligast och förhållandena äro bäst kända för denna senare tid. Härvid måste man emellertid noga skilja mellan jordbruk och jordbesittning; den senare undergick långt snabbare förändringar i olika riktningar, och på dess område kan man därför ej bygga på upplysningar från en annan period.

Förrådshushållning

Det mest grundläggande i den prägel som jordbruket gav det svenska samhället i äldre tider kan betecknas med uttrycket förrådshushållning. Det har med rätta framhållits som betecknande för den moderna hushållningen, att den utgör en kontinuerlig process, där konsumtionen icke till någon större del täckes från lager av färdiga varor utan löper parallellt med produktionen, vars resultat sålunda överföres till omedelbar användning. Det var just detta som icke gällde för den medeltida hushållningen, och denna motsats är vad som karakteriserar den som en förrådshushållning. Det är bokstavligen sant att förr i världen ingenting alls under vanliga tider kom till förtäring i färskt tillstånd, av vare sig animalisk eller vegetabilisk föda. Det förhöll sig annorlunda vid bröllop, begravningar och andra glädjefester, och den något makabra uppfattningen av en begravning som glädjefest får sin förklaring just genom att en sådan händelse var den vanligaste och viktigaste möjlighet som erbjöd sig för förtäring av färsk föda och motsvarande dryckjom; också för senare tider har man något liknande i de orörda bondesamhällena, såsom belyses exempelvis hos den utmärkte allmogeskildraren August Bondeson (så i berättelsen När Smör-Lars var död). Exempelvis den till omkring 5 300 personer uppgående meniga befolkningen på kronans slott och gårdar utspisades per person under året 1573 med 99 kg salt och torrt kött och fläsk, av inalles 101.6 kg; sålunda var så gott som ingenting färskt. Det vimlar också i Gustaf Vasas brev av uppgifter om fjolårets skattesmör och skattefläsk, och ibland kunde det hända att födan blev ännu mycket äldre innan den kom till förtäring. Så påbjöd den sparsamme landsfadern vid ett tillfälle att tre år gammalt skattesmör skulle användas till de dalkarlar som arbetade på slottet, ”emedan dem sådant passeligt är”; och vid ett annat tillfälle påbjöd han försäljning av fyra år gammalt malt, ”emedan malen flux börjar vanka däruti” — sparsamheten gick alltså också ut över undersåtarna. Vad som härvid gällde om kött, fläsk och smör, tillämpades också på exempelvis fisk. Till och med i fråga om den vegetabiliska födan veta förmodligen alla att det hörde till varje något så när välskött bondgård långt fram i tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free