Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden / 26 Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Förrådshushållning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ha de långa raderna av brödkakor hängande i taket, i stället för
att utspisa folket med färskt bröd, dvs. man höll sig så gott som
enbart till hårt bröd; i en av sina skildringar av resorna inom
Sverige talar Linné om det som något egendomligt och egentligen
olämpligt att man på vissa ställen i Skåne kunde finna bakning så
ofta som en gång i veckan, vilket väl betydde att det där gällde
mjukt bröd. Gustaf Vasa föreskrev också uttryckligen icke blott för
sina egna funktionärer utan också för bönderna att de på hösten,
efter slakten, skulle lägga in i visthusen kött, fläsk och smör, för
att sedan leva på fjolårets produkter under de följande tolv
månaderna.

Fisk var ett av 1500-talets förnämsta födoämnen. Bilden t.v. visar hur laxen ljustras och hängs till rökning, och bilden t.h. handel med rökt, saltad och torkad fisk. Ill. ur Olaus Magnus Historia

Av denna hushållning följde helt naturligt bl.a. en oerhörd törst;
maten måste sköljas ner med kvantiteter öl som vi för närvarande
knappast kunna föreställa oss, därför att den säkerligen det förutan
icke hade kunnat förtäras. Resultatet blev en ölkonsumtion som
visserligen växlade starkt men vid alla tillfällen var det mångdubbla
av vad som tillhör vår tid, genomsnittligt kanske något sådant som
fyrtio gånger så mycket, och detta icke blott för männen utan också
för kvinnorna. Vid ett tillfälle skrev sedermera Johan III till sin
fader, att hans knektar icke hade så mycket öl att de ”sig till livsens
uppehälle behjälpa kunna”. De hade då om dagen vad som allmänt
ansågs vara normalkonsumtionen, nämligen en kanna eller 2.62 liter
— eftersom en ”halva öl” är en tredjedels liter, motsvarade detta
ungefär 8 ”halvor” — men genom hertigens ingripande skulle de få
ransonen förbättrad till 1 1/2 kanna om vardagarna och 2 kannor om
söndagarna, motsvarande ungefär 1 500 liter om året. Likväl finns
det många exempel på långt högre utspisning med öl. Samtidigt bör
det sägas att ölets kvalitet icke skilde sig från den fasta födans; också
det var lagrat och säkerligen i stor utsträckning surt, såsom man kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>