- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
29

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Jordbruksdrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållandena att kreaturen visserligen voro mycket små och avkastade mycket litet i jämförelse med vad man senare har vant sig vid, men att deras antal å andra sidan var mycket stort. Att det var stort i förhållande till den odlade ägovidden är visserligen en ganska ovidkommande synpunkt, eftersom kreaturen ju ej hämtade sin näring därifrån; men också om man anlägger andra måttstockar får man höga siffror, beroende på ivern att tillgodogöra sig de i sig själva saftiga naturbetena och att slå också de mest avlägsna naturliga ängar. Detta förklarar också att hudar tidtals utgjorde en huvudpost i landets export; man kan tillägga att just kreaturens magerhet gav dem mycket hud i förhållande till köttet.

illustration placeholder Åkerbruket under 1500-talet försiggick i gamla medeltida former. Plöjning, sådd och skörd sköttes kollektivt, sedan bystämman beslutat när arbetet skulle göras. T.v. visas en plog, en vält och en harv och t.h. tröskning med slaga. Ill. ur Olaus Magnus Historia

Det framgår härav att en hel del av förrådshushållningen får sin förklaring av jordbruksdriftens karaktär, men att denna ej förklarar hushållningen som helhet. Sålunda behandlades fisken på samma sätt som köttet, dvs. torkades och saltades, trots att den naturligtvis icke stod i någon förbindelse med jordbruket; och icke heller det hårda brödets roll förklaras därigenom. Vill man söka rationella eller rationalistiska förklaringar till företeelser av denna typ, så ligger det nära till hands att räkna med en önskan om att icke göra födan alltför aptitretande och därför alltför slösaktigt konsumerad, så som vi själva ha haft erfarenhet av under det första världskriget. Gustaf Vasas stränga föreskrifter om att den färska födan skulle läggas upp i visthusen, och konsumeras först när den hade blivit årsgammal, ger avgjort intryck av att han såg något moraliskt förkastligt i normal förtäring av färsk föda. Detta var säkerligen en uppfattning med gamla traditioner, varigenom visserligen ingenting är sagt om hur den från början hade uppkommit. Det är också klart att moderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free