- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
30

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Jordbruksdrift - Jordfördelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konsumtionsvanor icke i sig själva äro förnuftigare än äldre tiders. Det ligger nästan i sakens natur att oböjdheten för foderväxtodling på åkern kom att öka och icke minska brödsädens knapphet, därför att den till stor del berövade åkern tillgång till kreatursgödsel, när kreaturen icke kunde hållas hemma. Det var egentligen icke otillräcklig naturvetenskaplig insikt som ledde till detta resultat, såsom framgår av att ändringen i hushållningen, när den äntligen kom till stånd, till en början skedde rent empiriskt, före den egentliga agrarvetenskapens genombrott. Att de äldre metodernas herravälde förblev orubbat så långt fram i tiden som faktiskt blev fallet, berodde ej enbart på den allmänna samhällsprägeln utan också och särskilt på den jordfördelning som utmärkte Sverige i likhet med flertalet europeiska länder under Medeltiden.

Jordfördelning

Det gäller vad som vanligen kallas bytvånget eller ägoblandningen. Ur synpunkten av tegarnas fördelning talar man vanligen, med ett icke särskilt lyckligt uttryck, om tegskifte eller, som särskilt planmässig form därav, om solskifte. Tegskiftet förefaller emellertid ha haft en föregångare, som brukar kallas hamar- eller hammarskifte; i Upplandslagen talas det om by ”i hambri eller forni skipt”. Hammarskiftets verkliga karaktär kan förmodligen icke med någon säkerhet fastställas, vilket som vanligt har givit upphov till många olika, alla svagt grundade tolkningar. Att det var mer oordnat än det senare tegskiftet förefaller emellertid uppenbart, ty landskapslagarna ha olika föreskrifter i syfte att möjliggöra omläggningen från hammarskifte till tegskifte, ungefär på samma sätt som flere hundra år senare skulle bli fallet när tegskiftet självt kom att avlösas av nyare jordfördelning. Tegskiftets egen karaktär är huvudsakligen känd genom den mycket stora mängd by- eller ägodelningskartor som det svenska lantmäteriet utarbetade särskilt från och med 1600-talets sista årtionden. Av det faktum att dessa kartor ofta återge då genomförda ägoregleringar kan man emellertid sluta att den äldre ordningen var ännu mer planlös än den som nu kan studeras. Det stora kartmaterialet tillåter en ganska noggrann kännedom om alla olika jordfördelningstyper och skulle också göra det möjligt att studera deras utbredning; men på forskningens nuvarande stadium vet man mycket litet om det senare och får nöja sig med att ange de olika fördelningsformernas innebörd. Den ordning som i allmänhet har antagits vara den normala i landets äldre odlingsbygder och på vilken det i alla händelser finns ett stort antal exemplar var av följande karaktär. Alla bönderna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free