Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Jordfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordfördelning 31
byn hade sina tomter ordnade ut efter bygatan, antingen på båda
eller endera sidan därav. Byns jord var uppdelad i ett antal fält
eller vångar, och alla de olika bönderna i byn hade var sin teg i
varje fält, i samma ordning som tomterna ut efter bygatan;
landskapslagarna använda uttrycket att ”tomt är åkers moder”.
Emellertid stannade det ej på långt när därvid, utan också inom ett och
samma fält kunde en bonde ha ett flertal, icke sinsemellan
angränsande tegar; eftersom det nästan alltid förelåg tendens att låta var
särskild teg sträcka sig tvärsöver fältets längd (eller bredd), blevo
tegarna vid något så när genomförd uppdelning ytterst smala både
absolut och i förhållande till sin längd. Det fattas icke exempel på
bönder som hade mer än hundra tegar i en och samma by, och
somliga uppgifter innehålla ännu mycket högre siffror. En bland de
många byar som utgöra mycket slående och åskådliga exempel på
denna typ är Gessie i Oxie härad i Skåne, vars uppdelning enligt en
karta av år 1705 (efter kartvolymen i det stora verket Det svenska
lantmäteriet 1628—1928) av denna anledning har fått tjäna som
illustration till mitt arbete. Man finner där en mycket långt driven
sönderstyckning, en ofantlig mängd regelbundet placerade tegar för
de olika bönderna i alla stora och små fält eller delar av fält;
tegarna tyckas i allmänhet ha varit endast 9 å 10 meter breda och
oftast åtta å tio gånger så långa.
Vid sidan därav har man ett ganska stort antal andra typer av
jordfördelning, dels för byar med ett mindre antal bönder och därav
följande enklare fördelning, men dels ibland för stora byar med mer
samlat jordinnehav för var särskild bonde, dels å andra sidan en
planlöshet som nästan trotsar all beskrivning. Till den sistnämnda
typen hör den kanske oftast i nutiden reproducerade skifteskartan,
nämligen för Bäcks by i Vartofta härad av Västergötland, från år
1700, trots att denna hör till dem som återge en då verkställd
ägoreglering; i denna by förekom varken någon bygata eller någon
genomförd fördelning av jorden efter gemensamma normer, utan
olika karaktär för var särskild bondes jordinnehav, samtidigt med
att den totala uppdelningen var mycket stor.
Tegskiftets grundläggande tanke måste rimligtvis antas ha varit
att varje bonde såvitt möjligt skulle få del i jord av alla kvaliteter
ach lägen. Tillkomsten av träda (två- eller treskiftesbruk) kan vidare
tänkas ha givit upphov till att varje bondes jord uppdelades på två
dier tre skilda gärden. Men ingen av dessa synpunkter kan ens
till-lärmelsevis uttömmande förklara tillkomsten av en sådan splittring
;om den man mångenstädes finner. Denna har väl sin närmaste
för-daring i två andra faktorer, som då måste antagas småningom ha
nträtt, nämligen såväl och förmodligen framför allt arvskifte som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
