- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
33

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Jordfördelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

systemet med t.o.m. mycket radikala förändringar. Men byfogden och ”grannelaget” voro endast exekutorer av lagens och byordningens föreskrifter, vilket medförde fastlåsning av det hela till den grad att ändringar nästan voro uteslutna. Få sidor av det medeltida jordbruket verkade därför i lika hög grad i konserverande riktning. Utanför tegskiftets system finner man redan på landskapslagarnas tid enstaka jordar, kallade ”urfjäll” eller ”hump”, utanför bysamfälligheterna, fastän de förefalla ha betraktats med sneda blickar och åtminstone ofta voro obebyggda. På bykartornas tid förekom ett system av enkelgårdar, särskilt i väster och norr, och det är möjligt att detta i vissa landsdelar utgjorde det ursprungliga systemet, medan tegskifte där senare kom till stånd. Å andra sidan gällde det här delvis områden med senare bebyggelse, som hade ganska liten betydelse under Medeltiden. Den växtodling som förekom i byar vilkas jordfördelning nu har angivits var nästan uteslutande brödsädesodling, såsom redan har framgått. Att döma av 1500-talets förhållanden var det härskande sädet korn, som sedan oavbrutet har gått tillbaka i svenskt jordbruk och nu huvudsakligen lever kvar för bryggeriändamål, där det i verkligheten utgör ett annat sädesslag än det gamla sexradiga korn som användes till människoföda; kornproduktion och -konsumtion höllo sig längst kvar i Norrland. Emellertid tala några bland landskapslagarna om alla de vanliga sädesslagen, sålunda också om råg, havre och vete. Havren anses emellertid ha varit det sist införda sädesslaget och fattades ännu på 1500-talet i många landskap; i den mån den förekom, gick emellertid efter vad det förefaller någon del som utfodring åt hästarna, så att hästfodret, som redan nämnts, i vissa fall kunde odlas på åkern. Vetet talade uppenbarligen på ett särskilt sätt till fantasien, ty det förekommer anmärkningsvärt ofta i brev, lagar och berättande framställningar; men dess roll i den yttre verkligheten var alldeles oviktig. I vissa landskap förekom redan på landskapslagarnas tid tvåskiftesbruk, dvs. att halva åkern vart annat år låg i träde; om det under Medeltiden i Sverige förekom treskiftesbruk, dvs. tredjedelen av jorden i träde, är däremot ej känt. I alla händelser får det anses avgjort mest sannolikt att ordnad träde över huvud taget snarare var undantag än regel och att det vanliga var ensäde, dvs. att man ej var van att ”förbyta sädet, till åkrens och sädens förfriskning”, utan odlade samma växtslag år ut och år in på fälten. Med den mycket klena tillgången på gödsel var det emellertid omöjligt att fortsätta med odling av samma fält år efter år under sådana förhållanden, och lösningen bestod närmast i att delar av den normalt odlade jorden mer eller mindre oregelbundet, sålunda ej så som i ett ordnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free