Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Jordbesittning - Naturahushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturahushållning 37
frälsets del russtjänst. Så länge detta system upprätthölls, var det
i princip möjligt för vilken bonde som helst att skaffa sig frälse,
helt enkelt genom att hålla så många väpnade ryttare till kronans
tjänst som motsvarade jordinnehavet; adel som slutet stånd kunde
då uppenbarligen icke förekomma. De avgifter som skattebönderna
eljest skulle ha utgjort till staten uppburos då i stället från åborna
av kyrkan, frälsemannen resp, kronan i egenskap av jordägare.
Därutöver bortförlänade kronan områden, vanligast ”på tjänst”, i någon
mån ”på avgift” och t.o.m. ”på räkenskap”, där låntagaren uppbar
vad kronan hade att fordra både av sina egna (krono-) bönder och
av skattebönderna. Samtidigt togos visserligen motprestationerna
åtminstone mot Medeltidens slut vanligen synnerligen lindrigt, så att
låntagaren i verkligheten icke hade mycket mindre inkomst av sina
län än av sin egen jord; tydligen minskade detta i hög grad kronans
avkastning från skatte jorden.
Naturahushållning
Redan det nu behandlade systemet var i stor utsträckning ett utflöde
av naturahushållning. Det är därför lämpligt att nu övergå till en
framställning av dess innebörd och räckvidd.
Natura- och penninghushållning utgöra beteckningar som vilja ge
en föreställning om den roll som till- och frånvaro av penningar
spela i ett samhälle, med de återverkningar detta utövar på
samhällets prägel i övrigt. Den av pengarnas funktioner det därvid
närmast gäller är dess egenskap av allmänt godtaget bytes- och
betalningsmedel, det förhållandet att man har, resp, saknar, något som
utan vidare accepteras såsom motprestation i alla transaktioner.
Naturahushållningen betecknar då ett tillstånd där tillvaron av ett
sådant bytesmedel icke är det normala. Å andra sidan bör därmed
icke rimligtvis menas att pengar över huvud taget skulle ha saknats,
eller att de helt och hållet skulle ha varit obefintliga ens i sin nu
diskuterade egenskap av bytesmedel. I så fall skulle
naturahushållningen över huvud taget knappast ha tillhört historisk tid. Så
som uttrycket naturahushållning vanligen användes och lämpligen
kan användas, innebär det endast att byte utan pengar var vanligt
eller vanligare än byte mot pengar, med andra ord att det var
rådande men icke att det var allenarådande.
Någon verklig undersökning av naturahushållningens utbredning
i Sverige under Medeltiden har ej gjorts och är ej lätt att verkställa,
fastän det är sannolikt att en grundlig bearbetning av
urkundsmate-rialet skulle kunna ge många hållpunkter som ännu saknas. I
Medel-tidslagarna förekomma emellertid åtskilliga exempel på uttrycklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
