- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
39

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Naturahushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller föremål som hade tillverkats därav, en viktig uppgift som form för skattsamling och förmögenhetsplacering, särskilt viktig i oroliga tider, då det gällde att ha sin förmögenhet i sådan form att det var lätt både att gömma undan den och att föra den med sig. De i myntfynden hittade pengarna måste av allt att döma ha gjort tjänst på detta sätt. Om man sedan återgår till pengarnas ojämförligt viktigaste uppgift, som bytes- och betalningsmedel, dvs. till deras närvaro eller frånvaro i denna egenskap, så visar det sig att naturahushållningen innefattade tre olika slag av företeelser, som dock hade en mycket viktig gemensam innebörd just i att pengarnas roll var obefintlig eller obetydlig; tillvaron av pengar har nämligen en så enastående stor betydelse för det ekonomiska livets hela prägel, att denna prägel blir en annan allt efter deras till- eller frånvaro. Till en början kan man utan tvekan uppfatta också självhushållningen som en form av naturahushållning, därför att pengarna ju där, i frånvaro av byte över huvud taget, voro alldeles betydelselösa. Detta betydde nu ej mycket, därför att det hermetiskt slutna hushållet i alla händelser ej tillhörde historisk tid. Men därnäst kommer vad man vanligen uppfattar som naturahushållningens egentliga kärna, nämligen det s.k. direkta bytet, då varor och tjänster byttes mot varandra utan mellankomst av något annat. Förmodligen har det direkta bytet i äldre tider spelat en dominerande roll, men dess svårigheter måste alltid ha varit uppenbara. Det direkta bytet kräver nämligen att de bytande parterna skola befinna sig i den egendomliga situationen att på en och samma gång önska ha vad motparten vill avvara och önska avstå vad motparten önskar förvärva. När vi kunna studera naturahushållningen på närmare håll, nämligen under Gustaf Vasas tid, visar det sig också att man i många fall hade funnit vägen till en tredje form av naturahushållning, nämligen genom att införa en ”mellanvara”. För att komma fram till den vara man i verkligheten ville ha fick man då först skaffa sig en annan vara, som fyllde uppgiften av ”mellanvara” och som man sedan i sin tur bytte bort mot vad man önskade förvärva; det mötte icke heller något hinder att använda flere sådana ”mellanvaror” efter varandra. Nu äro pengarna den idealiska mellanvaran, som smärtfritt går i byte mot alla varor åt bägge sidor; pengarna kunna rent av definieras som den allmänt godtagna mellanvaran. Men det tog lång tid innan man vande sig av med byte mellan olika varor och prestationer utan pengarnas mellankomst; och man fick då vad det nu gäller, nämligen det indirekta bytet utan pengar, eller — med samma uttryckssätt som nyss — byte väl med hjälp av en mellanvara, men icke av någon allmänt godtagen mellanvara. Den stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free