- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
40

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Naturahushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

roll som all äldre lagstiftning och uppfattning tillerkände mellanhandeln var säkerligen till stor del ett uttryck härför. Låt mig ta ett konkret exempel från Gustaf Vasas tid. Dalslandsbönderna hade smör att avvara och önskade fisk ifrån Viken, dvs. Bohuslän. Men de bohuslänska fiskarna hade intet behov av böndernas smör. Enda utvägen för dessa bestod då i att vända sig till något ställe där deras smör var välkommet; de begåvo sig till Värmlandsberg, dvs. den värmländska bergslagen, och avyttrade där smöret emot järn, varefter de företogo ett nytt byte genom att föra järnet till Viken och mot detta förvärva den redan från början eftersträvade fisken. Detta exempel har haft en mängd motsvarigheter kors och tvärs i Sveriges rike och säkerligen ofta även i praktiken inneburit att flere mellanhänder efter varandra ha måst träda in för att nå fram till målet. Naturligtvis var icke blott det direkta bytet utan också det indirekta naturabytet ofantligt mycket klumpigare än ett penningbyte, där man bara behöver avlämna och ta emot pengarna för att omedelbart komma fram till sitt mål; men det indirekta övervann likväl det direkta bytets grundläggande svårighet, att man icke kunde finna parter i den ställning att byte över huvud taget blev möjligt. Den gemensamma verkan av all naturahushållning har varit en mycket stark bundenhet. Med den ekonomiska teoriens vanliga uttryckssätt kan man säga att naturahushållningen icke tillät ett lika fritt konsumtionsval som penninghushållningen. För att klargöra sammanhanget på den punkten kan man välja det kanske största exemplet på det ännu i dag kvarlevande naturabytet, nämligen hembiträdenas ställning. Väljer man ett välsituerat hem i en stadsdel med höga hyror, så torde man kunna säga, att den del av sin avlöning som hembiträdet får i form av kost och logi är ungefär dubbelt så stor som den kontanta lönen. Men löntagaren har intet som helst inflytande på användningen av dessa två tredjedelar av sin lön. Hon har att ta emot en ”jungfrukammare” och ett kosthåll sådana som familjen kan eller vill tillhandahålla, fastän man icke tar fel om man antar att hon i det alldeles övervägande flertalet fall betydligt skulle föredra en sämre bostad och billigare föda mot att få skillnaden kontant, dvs. till fri disposition. Detta exempel kan utsträckas över hela samhället, under förhållanden då människorna allmänt leva i naturahushållningens former. Sin tillämpning har naturahushållningen icke minst haft på den offentliga förvaltningen, vars karaktär i andra hänseenden nyss belystes. Redan själva frälset utgjorde tydligen ett naturabyte, nämligen ett byte av skattefrihet från kronans sida mot russtjänst från frälsemannens. På motsvarande sätt voro förläningarna ett sätt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free