- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
49

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Bergshantering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till sig större mängder kol ur bränslet; men med den högre värmegraden skedde övergång till flytande form och därmed så stark ökning av kolhalten att järnet blev klart osmidbart. Detta innebar uppkomsten av vad som fick och som har behållit namnet tackjärn; och det är tämligen givet att förändringen så till vida var ovälkommen — kanske rent av tillkommen genom en olyckshändelse, på samma sätt som fallet påstås ha varit med läskpapperet. Ty produkten som sådan kunde icke utan ytterligare förändringar användas till annat än gjuteriändamål, medan den främst behövdes för smide. Men förändringen innebar i övrigt påtagliga fördelar, ty processen blev kontinuerlig och produkten förmodligen renare, så att den nya metoden, masugnsprocessen, blev alldeles överlägsen den gamla. Man drevs emellertid därigenom oundgängligen till att underkasta tackjärnet en grundläggande ny behandling, och med detta gjorde den indirekta metoden definitivt sitt intåg inom järnhanteringen. Tackjärnet fick nämligen sedan undergå samma slutliga bearbetning som det gamla osmundsjärnet, och i sin slutliga form behöll det därför namnet osmund. Eftersom detta namn var bestämt av att järnet ”höggs” i osmundar av föreskriven vikt och form, kunde det nämligen fortfarande komma till användning också när utgångsmaterialet var tackjärn. Hur gammal masugnsprocessen var i Sverige har i någon mån varit föremål för delade meningar; men säkert är att den icke uppträder i urkunderna förrän omedelbart före mitten av 1400-talet. Bevisen för att den nya processen skulle vara väsentligt äldre ha ej heller stor styrka, och mot en tidigare uppkomst talar kanske särskilt att den satte mycket svaga spår ännu under Medeltidens återstående del; först under det följande århundradet fick masugnsprocessen något verkligt genombrott. Järnhanteringens fortsatta utveckling tillhör sålunda först denna senare period; men redan genom masugnsprocessens tillkomst hade grunden lagts till något av det viktigaste i Sveriges ekonomiska historia, också om resultaten därav inom Medeltidens ram ännu voro mycket obetydliga. Vid sidan av järn bearbetades under Medeltiden två andra metaller, nämligen silver och koppar. Silvret tillgodogjordes på platser som under Medeltiden vanligen helt enkelt kallades Silvberg, men som förmodligen voro två, Öster och Väster Silvberg, med något osäker placering; men ingenting tyder på att denna drift hade någon stor omfattning. Däri inträdde emellertid en för sin tid avgörande förändring, när Salberget eller Sala gruva upptäcktes år 1510. Den svenska silverhanteringen fick därefter en ungefär halvsekellång blomstring, som också sammanhängde med att de stora silverfyndigheterna i Mexiko och Sydamerika då ännu icke hade nått — eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free