Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Hanseatiskt inflytande och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hanseatiskt inflytande och handel 51
var särskilt väl placerat för att driva denna handel, nämligen dels
landvägen, dels också på en inre vattenväg, särskilt sedan
Stecknitz-kanalen hade kommit till stånd år 1390. Ty det var icke nog med
att denna led förkortade förbindelsen mellan Östersjön och
Nordsjön; leden gjorde också förbindelsen ofarlig, medan den s.k.
”Um-melandfahrt” runt Skagen måste passera de mest fruktade farvatten.
När det talas om hanseaterna och hansestäderna som köpare och
säljare av varor, får det alltså fasthållas, att deras handel var en
förmedling mellan produktions- och konsumtionsområdena, att de
med andra ord icke själva använde mer än en obetydlighet av de
inköpta varorna. På Östersjösidan var denna handels tyngdpunkt
förlagd till den skandinaviska halvöns sydspets, närmare bestämt till
sillfisket utanför Skanör och Falsterbo, som — så underligt det kan
låta för den som känner dessa samhällens utseende i nutiden —
utgjorde en av brännpunkterna för den senare Medeltidens
internationella handel. Lübecks möjligheter att behärska denna handel
voro särskilt goda av den anledningen att staden i sin omedelbara
närhet hade Lüneburgsaltet, som Lübeck också strävade efter att
förbehålla för sina egna ändamål. Sillen saltades och packades
nämligen på platsen, och sillfisket krävde därför omedelbar tillgång till
stora kvantiteter salt. Skåne låg ju utanför det dåvarande svenska
väldet, och man får därför ej frestas till den närliggande
föreställningen att handeln på Sverige skulle ha stått i medelpunkten för
hanseaternas intresse; som regel var detta icke fallet.
Detta hindrar icke att hanseaternas inflytande på Sverige ur svensk
synpunkt blev mycket stort och i vissa hänseenden varaktigt. Det
sträckte sig till hushållningens hela överbyggnad, sålunda, utom
bergshanteringen, till handeln, sjöfarten, hantverket och
stadsväsendet. Intet är lättare att förklara, ty också frånsett hanseaternas
politiska makt, som naturligtvis skapade ett stort och övermäktigt
inflytande ej minst på det ekonomiska området, voro de säkerligen
svenskarna enormt överlägsna i kommersiellt hänseende; och trots
deras hänsynslöst genomförda monopolism förefaller all sannolikhet
tala för att de skapade både bättre tillförsel och bättre avsättning än
svenskarna själva på den tiden skulle ha varit i stånd till. Bästa
beviset härför är att de i stort sett behöllo sin ställning inemot två
tredjedels århundrade efter sedan de hade mistat sina stora
privilegier i Sverige, nämligen nära nog ända till 1500-talets slut. Icke
mindre betecknande är att när hanseaterna småningom utträngdes
ur den svenska handeln, så övergick den fortfarande icke i svenska
händer utan övertogs av andra utlänningar, i första rummet
holländare och i det andra skottar.
Från hanseaternas kommersiella inflytande utbredde sig en inver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
