- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
52

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Hanseatiskt inflytande och handel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inverkan på den svenska kulturen som var alldeles oproportionerlig i förhållande till den obetydliga roll som den ekonomiska överbyggnaden spelade för det svenska medeltida samhället. Anledningen var tydligen den, att det tunna befolkningsskikt som uppbar vad jag har kallat överbyggnaden var helt och hållet kulturellt ledande. Bästa uttrycket för hanseaternas kulturella inflytande utgör ännu i dag det svenska språket, som fr.o.m. Medeltidens senare del kom att i viktiga hänseenden skilja sig från landskapslagarnas och den äldre Medeltidens svenska språk, genom att outplånligt präglas av en mängd tyska, närmare bestämt plattyska former och ord; de försök som exempelvis Viktor Rydberg mot 1800-talets slut gjorde för att återinföra ett rent nordiskt språk kommo åtskilliga århundraden för sent. Det lönar sig att något föregripa utvecklingen och fråga vad det berodde på att hanseaterna och närmast lübeckarna till sist, från Medeltidens slut och i Sverige under det följande århundradets lopp, alltmer tvungos att rymma fältet till förmån för holländarna. Förändringen bestod icke i vad man kanske kunde antaga, när ledningen övergick från Östersjöns till Nordsjöns köpmän, nämligen att Nordsjöfart skulle ha ersatt Östersjöfart. Handeln var och förblev nämligen Nord-Östersjöfart, byte av varor mellan Östersjöns och Nordsjöns områden, och det ena områdets köpmän hade därför samma geografiska förutsättningar som det andras. Vad man kan säga är däremot att den geografiska förmånsställning som lübeckarna förut hade haft nu förvandlades till likställighet med Nordsjöns köpmän och sjöfarare. Sillfisket utanför skånska kusten tog nämligen slut och ersattes av Nordsjöfiske; och Nordsjösaltet, det s.k. bajsaltet, från den franska Atlantkusten, växte i betydelse relativt till Lüneburgsaltet. Men holländarna kommo fortfarande till Östersjön för att hämta dess varor, i tilltagande grad spannmål från de preussiska och polska hamnarna, samtidigt med att de avsatte västeuropeiska produkter, och intetdera hade av geografiska skäl ställt sig svårare för lübeckarna. Huvudanledningen till att holländarna icke desto mindre övertogo denna mellanhandel kan icke ha varit någon annan än att de voro bättre köpmän och bättre sjöfarare än lübeckarna. Särskilt spelade det tydligen en mycket stor roll att holländarna visade sig i stånd att bemästra ”Ummelandfahrt”, som hanseaterna alltid hade varit mindre ivriga att våga sig på, och därigenom blevo i tillfälle att beröva de senare deras monopolställning över Nord-Östersjöfarten genom makten över förbindelsen Lübeck—Hamburg. I fråga om Sveriges utrikeshandel gällde det både hanseater och holländare, att de ur svensk synpunkt åstadkommo vad man brukar kalla passivhandel, dvs. svenskarna begåvo sig icke utomlands med sina varor och hämtade icke heller själva importvarorna utifrån,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free