- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
54

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Hanseatiskt inflytande och handel - Stadsbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egendomligheterna hör att man över huvud taget icke veterligen finner uppgifter om Skånesill som svensk importvara och att humle ej tycks ha tagits från Lübeck.

Stadsbildning

Det rådde givetvis många förbindelser mellan å ena sidan den nu framställda handelsutvecklingen samt å andra sidan uppkomsten och utvecklingen av städer i Sverige. I själva verket hade emellertid både handel och städer haft en här hittills förbigången tillvaro långt före hanseaternas tid. Vad först handeln beträffar, förekom under Vikingatiden och t.o.m. dessförinnan en ganska utgrenad både aktiv- och passivhandel, såväl tidigt via staden Hedeby (också kallad Slesvig) som senare mer direkt med det frankiska riket. Betydligt viktigare var emellertid efter allt att döma förbindelsen österut, genom Ryssland till Bysans och Centralasien. I den mån handeln söderut förmedlades av utländska köpmän, voro de framför allt friser. Österifrån kommo också vissa utländska köpmän, bl.a. tillhörande det egendomliga köpmansfolket kazarerna vid Kaspiska havet, som kunna visas ha besökt Sverige — en av dem tros t.o.m. ha begravts i Birka. Emellertid var handeln österut uppenbarligen i stor utsträckning en aktivhandel, bedriven av svenska ”farmän”, som foro i ”österled” ej blott som vikingar utan också som köpmän och kanske oftast omväxlande som det ena och det andra. Huvudrollen spelade därvid utan jämförelse Gotland, såsom framgår av de enorma fynd av utländska mynt som gjorts där; men också den svenska Östersjökustens befolkning deltog i aktivhandeln. Det förefaller sannolikt att denna handel var av vikt ej blott österut utan också söderut, sedan arabernas framträngande hade spärrat Mellan- och Syd-Europas direkta förbindelser med Orienten. Vad handeln kvantitativt betydde är visserligen sannolikt omöjligt att säga, ty det enda möjliga siffermässiga underlaget är myntfynden, och deras översättning i totalbelopp för omsättningen är förmodligen omöjlig och har i alla händelser icke försökts. Bland varorna märkas två som icke sedan ha spelat någon roll i den nordiska handeln, nämligen slavar och bärnsten. Efter Vikingatiden upphörde denna handel fullständigt och lämnade nästan ingenting i arv åt den egentliga Medeltiden, vilket är anledningen till att jag här icke uppehåller mig längre vid den, trots dess ganska påtagliga betydelse för den tid då den bedrevs. Det är ej lätt att finna anledningen till att svenskarna gjorde sig så urarva i förhållande till denna tidiga blomstring av handeln och blevo så fullständigt beroende av utländsk aktivitet som det sedan visade sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free