- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
55

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Stadsbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men själva faktum måste i viss mån ställa Vikingatidens handel utanför en framställning av Sveriges ekonomiska historia, därför att det historiska händelseförloppet måste ha till sitt föremål ett i tiden förlöpande sammanhang, och därför icke kan anses i någon högre grad påverkat av till tiden isolerade företeelser, som ej satte spår i fortsättningen. Övergår man då till frågan om det svenska stadsväsendet under Medeltiden, så visar det sig att redan Vikingatidens handel medförde den äldsta stadsbildningen och att kontinuiteten där var betydligt starkare än i fråga om handeln. Innebörden av ordet stad är visserligen bland de mer mångtydiga, och största delen av den enorma stadshistoriska litteraturen — särskilt litteraturen om städernas uppkomst — sysslar i verkligheten med sådant som icke tillhör ekonomisk eller ens social historia utan utgår från rätts- och förvaltningshistoriska problemställningar. Ur ekonomisk synpunkt bör en stad rimligtvis uppfattas som ett samhälle för vilket byte med andra samhällen är av avgörande betydelse, ja t.o.m. en livsförutsättning; det gäller därvid vanligen i första rummet byte med den omgivande bygden, men bytet sträcker sig i fråga om många bland de viktigare städerna också till avlägsna trakter. En stad är med andra ord ur ekonomisk synpunkt ett icke självförsörjande samhälle och i synnerhet ett samhälle som icke är självförsörjande på livsmedelsområdet. Emellertid finns det samhällen varom detta gäller och som man icke desto mindre aldrig uppfattar som städer, och för att komma till en snävare begränsning måste också den sociala synpunkten anläggas. Socialt, närmare bestämt ur bebyggelsens synpunkt, äro städer tätorter, där alltså en större eller mindre befolkning lever på ett mycket trängre område än i landet som helhet. Tydligen medför just detta omöjligheten för en sådan befolkning att själv täcka sitt livsmedelsbehov. Ty en produktion som skall täcka människors totala behov av livsmedel tar nästan alltid större utrymme i anspråk än fallet är med produktionsgrenar som täcka andra behov. Samhällen av detta slag hörde till dem som i likhet med och redan före de bergsbruksidkande samhällena i rättsligt och administrativt hänseende brötos ut ur jordbruksbygden och blevo ”immuniteter”. Den iver för att grunda städer som i tilltagande grad gjorde sig gällande ända in på 1600-talets mitt medförde att ett stort antal samhällen utrustades med stadsprivilegier utan att ha några möjligheter till en däremot svarande näringsutövning, och de blevo därigenom helt enkelt med stadsprivilegier utrustade bondbyar. Detta fällde dock endast i jämförelsevis måttlig utsträckning de medeltida städerna, ty dessa hade, i helt annan grad än sådana städer som skulle komma att grundas längre fram, huvudsakligen under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free